Tänk dig en plats där ingen är ensam och alla är vänner

”Tänk dig en plats där du kan vara dig själv. Eller skapa dig själv. En plats där du är accepterad precis som du är, eller vill vara. Där människor av alla åldrar & könstillhörigheter möts. En plats där du skapar minnen som följer med dig för alltid. Där du alltid är välkommen, och alla blir glada av att se dig. Tänkdig en plats där ingen är ensam och alla är vänner. Tänk dig NärCon.”

Nu behöver jag inte tänka mig den platsen längre, nu har jag upplevt den och den var precis så som den beskrivs i texten på NärCons hemsida. Magnus och jag körde dit igår förmiddag och det var verkligen en varm dag, alldeles för varmt för en sådan aktivitet egentligen, men så fort vi kom in på området kände jag hur mungiporna drogs mot öronen och jag gick sedan omkring med ett stort leende på läpparna hela dagen. Det var som att gå rakt in i en sagovärld. En värld full av så många fler figurer och karaktärer än vad som finns i den ”vanliga” världen och färger överallt. En atmosfär av glädje, skratt, leenden och vänlighet. Och fast det blev fler och fler människor där under dagen så var det inte lika jobbigt som att t.ex. trängas med folk på Tivoli eller i affärer. Av någon anledning flöt allting på i en annan anda. Från början var det inte jättemånga dräkter men det blev fler och fler under dagen och ganska många i paraden, men jag antar att det hade varit ännu fler om det varit lite svalare för egentligen var det för varmt. Jag bytte till min Leia-dräkt ca 1½ timme innan paraden och jag redan innan så var jag helt genom blöt av svett. Men det var kul för det var inte jättemånga Star Wars-karaktärer där. Några fanns men ingen annan Leia och flera personer kom och ville fotografera mig. Anakin och Amidala kom och fotade oss ihop :-) Chewbacca var också där och Rey. Några stormtroopers och Darth Vader (hjälmen i alla fall). Gabriel och jag gick i paraden och höll koll på varandra så att ingen tuppade av på vägen. Efter paraden körde vi Gabriel tillbaka till universitetet och Magnus och jag körde hem. Jag visste redan innan att jag skulle få betala för denna dag i flera dagar i både kroppen och huvudet och redan igår kväll snurrade det till ett par gånger. Jag gick utanför alla gränser så det var ju väntat. Ändå har jag sovit hyfsat.

En sak som kunde ha låtit bli att hända igår var att vi kom hem till en vattenläcka så hela köksgolvet var vått och ända ut i hallen och gästtoaletten. Ett rör i lägenheten ovanför är troligen sönder och vatten rinner ju neråt och det märkte vi. Som tur är finns ju jouren som kom och fixade en del, men det lär bli åtgärder framöver. Orkar inte riktigt tänka på det nu. Får återkomma till det ;-)

Delar bönen för Uppståndelsepärlan i Frälsarkransen:

”Liv, Här vill jag vara, Här vill jag stanna. I Ditt ansiktes ljus har jag frid, Amen.”

Grace & Peace

 

 

 

 

 

 


Tänk dig en plats där ingen är ensam och alla är vänner

”Tänk dig en plats där du kan vara dig själv. Eller skapa dig själv. En plats där du är accepterad precis som du är, eller vill vara. Där människor av alla åldrar & könstillhörigheter möts. En plats där du skapar minnen som följer med dig för alltid. Där du alltid är välkommen, och alla blir glada av att se dig. Tänkdig en plats där ingen är ensam och alla är vänner. Tänk dig NärCon.”

Nu behöver jag inte tänka mig den platsen längre, nu har jag upplevt den och den var precis så som den beskrivs i texten på NärCons hemsida. Magnus och jag körde dit igår förmiddag och det var verkligen en varm dag, alldeles för varmt för en sådan aktivitet egentligen, men så fort vi kom in på området kände jag hur mungiporna drogs mot öronen och jag gick sedan omkring med ett stort leende på läpparna hela dagen. Det var som att gå rakt in i en sagovärld. En värld full av så många fler figurer och karaktärer än vad som finns i den ”vanliga” världen och färger överallt. En atmosfär av glädje, skratt, leenden och vänlighet. Och fast det blev fler och fler människor där under dagen så var det inte lika jobbigt som att t.ex. trängas med folk på Tivoli eller i affärer. Av någon anledning flöt allting på i en annan anda. Från början var det inte jättemånga dräkter men det blev fler och fler under dagen och ganska många i paraden, men jag antar att det hade varit ännu fler om det varit lite svalare för egentligen var det för varmt. Jag bytte till min Leia-dräkt ca 1½ timme innan paraden och jag redan innan så var jag helt genom blöt av svett. Men det var kul för det var inte jättemånga Star Wars-karaktärer där. Några fanns men ingen annan Leia och flera personer kom och ville fotografera mig. Anakin och Amidala kom och fotade oss ihop :-) Chewbacca var också där och Rey. Några stormtroopers och Darth Vader (hjälmen i alla fall). Gabriel och jag gick i paraden och höll koll på varandra så att ingen tuppade av på vägen. Efter paraden körde vi Gabriel tillbaka till universitetet och Magnus och jag körde hem. Jag visste redan innan att jag skulle få betala för denna dag i flera dagar i både kroppen och huvudet och redan igår kväll snurrade det till ett par gånger. Jag gick utanför alla gränser så det var ju väntat. Ändå har jag sovit hyfsat.

En sak som kunde ha låtit bli att hända igår var att vi kom hem till en vattenläcka så hela köksgolvet var vått och ända ut i hallen och gästtoaletten. Ett rör i lägenheten ovanför är troligen sönder och vatten rinner ju neråt och det märkte vi. Som tur är finns ju jouren som kom och fixade en del, men det lär bli åtgärder framöver. Orkar inte riktigt tänka på det nu. Får återkomma till det ;-)

Delar bönen för Uppståndelsepärlan i Frälsarkransen:

”Liv, Här vill jag vara, Här vill jag stanna. I Ditt ansiktes ljus har jag frid, Amen.”

Grace & Peace

 

 

 

 

 


Ok, jag ger mig…

Det är för varmt även för mig. Just nu på förmiddagen här på balkongen i skuggan är det ok, men i solen och längre fram på dagen när det blir över 30 grader i skuggan och knappt någon vind, då blir det tufft även för mig. När det rinner svett innanför linnet utan att man gör något, då är det lite väl. Jag kollade på SMHI för Linköping och där står det att det kan gå upp mot 35 grader i eftermiddag. Jag hoppas Gabriel håller sig inomhus i ett svalare rum just då. Även imorgon ska det vara runt 33 grader där typ hela dagen så jag tar med mig Leia-dräkten och tar på den innan paraden. Det finns ingen chans att man kan gå omkring i den hela dagen. Förra sommaren hade det inte varit några problem, men imorgon får det bli annorlunda. Därefter ska det komma lite regn i helgen och det är nog alla glada över.

Magnus och Gabriel körde iväg vid 9-tiden i morse så nu är nog Gabriel installerad och har börjat kolla runt på allt som sker. Magnus skulle gå på Lego-utställningen på Saab-arenan efteråt så han kommer väl hem senare. Jag har städat på förmiddagen, vilket också är extra tufft i detta klimat, men det gick bra.

Jag verkar ha blivit lite förkyld igen. Så himla märkligt. Börjar undra om det är nå’t allvarligt fel. Jag är ju ”aldrig” förkyld (får väl sluta säga det nu) men nu är det tredje gången sedan i april. Och det var ju bara några veckor sedan förra. Det blir inte så mycket av det, men det raspar i halsen och jag hostar. Har sovit jättedåligt inatt p.g.a. det. Nu försöker jag ju ”mota Olle i grind” och boostar med höga doser av C-vitamin, Citron & Ingefärsshot o.s.v. men jag blir lite konfunderad och undrar vad det är frågan om. Vet inte om jag kan skylla på nedtrappning och hormoner i detta fallet. Ja, i och för sig, varför inte. Det påverkar väl immunförsvaret när det sker förändringar i hormoner och signalsubstanser, så det kanske har med detta också att göra. Dessutom frodas väl förkylningsbacillerna i värmen :-) Nåja, det ska väl gå över denna gång också.

Delar idag en morgonbön från internet:

”Gud, tack för att du ger oss ännu en dag. Hjälp oss, så att timmarna och minuterna inte rinner oss ur händerna. Ge oss i dag några levande ögonblick att minnas, några täta sekunder fyllda av mening. Hjälp oss att använda timmarna så att vi i kväll med glädje kan se tillbaka på de erfarenheter som dagen givit. Hjälp oss att se med årens perspektiv på sekundernas påfrestningar. Låt oss leva ännu en dag i ditt eviga ljus.  Amen.”

Kram

 ;-)

 

 


Feeling hot, hot, hot

Jag tror att de flesta av oss känner oss varma just nu. Det vore konstigt annars. När det varje dag är runt 30 grader i skuggan och i stort sett vindstilla. När jag hade tränat igår morse gjorde jag kaffe och tog med mig till Hätte där jag tillbringade en stund på förmiddagen och badade i Sommen. Mycket välbehövligt. Jag hade tränat i Östanåparken på morgonen och där har denna vecka 4H-gården några av sina djur som man kan få komma och klappa och hjälpa till med lite. När jag gick igenom hinderbanan igår så var där plötsligt en vit kanin bredvid mig. Den hade uppenbarligen rymt från sin inhägnad och hamnat där. Så jag tog upp den och lyfte tillbaka den till sin inhägnad. Stackars kanin. Den var nog lite rädd för den verkade bli jätteglad att få komma tillbaka till sin egen plats. Jag meddelade de ansvariga på deras Facebook sida och de tackade så mycket och skulle säkra upp inhägnaden bättre. Skönt. Så bra att jag kunde hjälpa till med det. Jag kanske får gå dit idag och se hur de har det :-)

Vi är nu inne på semesterns fjärde vecka och sommaren har ju verkligen varit helt otrolig i år. För mig som vill ha sol och varmt finns det egentligen inget att klaga på. Jag vet att det behövs regn och jag vet att alla dessa bränder runt omkring och brist på bete för djuren är resultat av torkan och det är naturligtvis helt galet, men rent egoistiskt för mig har denna värme och sol och badande varit helt ljuvligt och så himla välbehövligt, speciellt efter förra fiaskot till sommar och den långa, kalla, vidriga vintern. Tids nog blir det kallt och nedrigt igen så jag suger åt mig allt jag kan. Såklart mår jag också lite kass av värmen emellanåt och andas ut när temperaturen sjunker några grader eller vinden tar i lite, men i det stora hela tar jag vara på sommaren och feel hot :-)

Dagens psalmvers från internet, 54:1-3

”Vinden ser vi inte men dess röst vi hör viska eller brusa som en mäktig kör.
Anden ser vi inte men vi hör hans röst tala i vårt hjärta ord av ljus och tröst.
Vinden ser vi inte men vi ser dess spår. Vågen rörs och gräset böjs där vinden går.”

Blessings

 :-) :-) :-)

 


Lyckat nytt försök

Jag skrev tidigare att jag gjorde ett nytt försök med boken ”Kristendom för ateister” av Olle Carlsson för sist jag läste den tyckte jag inte om den, blev mest arg och har låtit den stå i bokhyllan se’n dess (2009). Jag hade på känn att denna gång skulle bli annorlunda och det blev det. Nej, jag kanske inte höll med om precis vartenda ord i boken, men när gör man det, men jag tyckte om den och förstod den på ett nytt sätt. Det var en skön känsla att läsa och hålla med och känna att ”Ja, men så är det ju.” Det som var lite jobbigt var att se mina egna understrykningar och kommentarer i marginalerna från 2009. Tänk att jag tyckte så då. Och jag kunde känna känslorna som låg bakom dessa understrykningar och kommentarer. Och samtidigt som jag är glad att jag kommit vidare så kände jag också en sorg över att jag faktiskt var så pass inskränkt i mina uppfattningar, fast jag hade fyllt 40 då, och att jag fortfarande många gånger var så svart och vit i mitt tänkande. Eller var jag det? Eller hade jag bara bestämt mig att jag inte gillade boken? Jag vet inte men vad jag kan komma ihåg så tyckte jag verkligen att han hade fel många gånger. Nu skulle jag kunna skriva under på det mesta han skriver och jag har börjat titta efter fler böcker av honom. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så gör en så’n här upplevelse mig ödmjuk inför människor som inte är på samma plats som jag i sin tro och på sin resa i tro. Man kanske inte ens börjat nå’n resa eller känner behov av att börja nå’n resa. Det ger mig också mer bekräftelse på att de flesta människor (med vissa undantag) utvecklas, ibland väldigt mycket, och att man inte kan säga att man känner någon och ”vet” hur den personen är bara för att man känt personen sedan hon/han var barn eller så. Människor förändras, förhoppningsvis till det bättre, och det är viktigt att vara öppen för det. Så, ja, jag rekommenderar numera boken ”Kristendom för ateister” av Olle Carlsson :-)

I fredags fyllde Olivia och Johanna 21 år. De är ju inte här men Magnus och jag åkte till Brostorp och åt ostkaka, så vi firade dem. I lördags förmiddag var jag vid Illern igen och badade. Det är så fint där och vattnet så skönt. Igår förmiddag körde Magnus och jag till Adelövs kyrka på Mässa på förmiddagen. Jag har inte varit i den kyrkan tidigare och den är verkligen vacker.

Idag börjar vår fjärde semestervecka och på torsdag ska Gabriel till NärCon i Linköping. Han har hållit på med sin dräkt i säkert ett halvår och blev klar igår. Så nu har han gjort en helt egen dräkt. Han får välja när han ska ha den på sig dock för han kommer att bli riktigt varm. Det ska bli runt 30 grader och sol så han får vara försiktig. Olivia och Annika ska också dit så de får hålla lite koll på honom. Magnus och jag ska åka dit på fredagen och vara där och jag planerar gå med i Cosplayparaden. Jag har köpt en Prinsessan Leia – dräkt, ha, ha, så jag måste ju gå med då. Jag får nog ta med den och byta om till den innan paraden. Det blir för varmt att gå omkring i den hela dagen. Vi får se hur det blir. Detta är planerna i alla fall och det verkar kul.

Bönen för kärlekspärlorna i Frälsarkransen:

”Du är min och jag är Din, Evig är din kärlek, Amen.”

Grace & Peace

<3 <3 <3
 

 


Ännu ett andningshål

Det är lite svalare men enligt smhi ska det bli typ 27 grader senare idag. Vi var en sväng till Linköping igår och gick in i Domkyrkan. Den är väldigt vacker och Frälsarkransens kulor ligger i golvet, en och en som en vandring genom hela kyrkan. Man kan ladda ner en app på telefonen som heter Via Sacra och följa vandringen med Frälsarkransens kulor med böner, tankar och film. Coolt.

Ikväll kommer Gabriel hem igen. Vad jag vet har han haft det bra :-) Vi har inte kollat honom direkt utan tänkt att han fått sköta sig själv och ha det roligt några dagar. Tänker att så länge vi inte hör något är allting bra. Olivia har koll (hoppas jag ;-)

Såg på nyheterna igår att de Thailändska pojkarna och deras tränare kom ut från sjukhuset och hade en presskonferens. Det var en lycklig dag där. Det är anmärkningsvärt att se hur bra de klarat sig och att anledningen att de inte fått panik och brutit ihop (vilket man kan tänka sig att man skulle göra) var att de under ledning av sin tränare mediterade och behöll de positiva tankarna samt fokuserade på hur de skulle kunna komma ut. Ingen vill på något sätt ställa tränaren till svars för detta, tvärtom, de säger att det var han som lärde dem att behålla lugnet och meningen i livet. Pojkarna skulle dessutom allra först be om ursäkt till sina föräldrar för de hade inte talat om att de skulle till grottan, bara att de skulle ut och spela fotboll. Jag tror vi har en hel del att lära av dessa pojkar och inställningen till livet i den delen av världen.

En av de korta morgonbönerna från internet:

”Herre, finn mig där jag är idag, ge mig vad jag behöver och stanna hos mig tills natten kommer, Amen.”

Grace & Peace

 

 


Inte en enda liten sparv….

….faller till marken utan att Gud vet om det. Igår föll en sparv till marken. Eller egentligen, den flög rakt in i vårt badrumsfönster och föll ner på taket till carporten och dog. Bara sådär. Jag satt på balkongen och plötsligt hörde jag bara en smäll och en duns, så jag kollade och mycket riktigt låg det en liten fågel nedanför balkongen. Snövit hörde det också och kom springandes och la sig och tittade på fågeln ifall den skulle röra på sig. Hon hade full koll, men den dog. Klarade inte smällen. Stackars lilla fågel. Och badrumsfönstret av alla fönster. Det är ju inte ens stort. Ja, så kan det gå.

Det är lika varmt idag. Ska visst bli runt 30 grader. Det blev intervallträning, hinderbana och utegym i Östanåparken i morse. Det låter väldigt ambitiöst, men jag tränar inte jättehårt. Det är mest skönt med lite omväxlande träning och att använda många olika muskler. Bra att göra det innan det blir för varmt också. Magnus ska åka och få vår AC lagad idag. Vi fick erbjudande om att låna bil av en vän när hon jobbar, och det är ju fantastiskt snällt, och det hade vi säkerligen gjort om vi inte skulle kört så mycket, men vi behöver ju ha en fungerande AC i vår egen bil för det är lite mer körning kvar den här sommaren, jag hoppas det funkar bra idag.

Även idag en bön från internet:

”Gud, våra liv pendlar mellan ljusets glädjefulla liv och skuggornas tröttsamma tillvaro.
När vi går på tomgång, Gud, överraska oss med ett leende, en blick, en förlösande kommentar, en färgnyans som bryter igenom gråheten, så att vi kan få ny kraft och inspiration att leva igen med öppna sinnen och med äkta skapande nyfikenhet på livet.
I dina händer överlämnar vi oss, Amen.”

Blessings

 <3 <3 <3

 

 


Sommarönskningar

Förra sommaren önskade jag att det skulle bli soligt, varmt och skönt sommarväder men det skedde inte. Det var kallt och regnigt det mesta av tiden. Det var enstaka dagar då det var varmt och skönt och så blev det regn igen och kallt. Hela sommaren väntade jag på att det skulle bli varmt och sedan tänkte jag att det kanske skulle bli en skön höst. Det blev det inte utan plötsligt blev det ännu kallare och så var hösten ett faktum. Man blev lite ”snuvad på konfekten”. I år är det annorlunda :-) Redan i maj började värmen och solen och det har ju inte slutat. Det känns som att det här svenska ordet ”lagom” inte riktigt passar här. Mina önskningar har verkligen gått i uppfyllelse, många gånger om och jag njuter och suger åt mig värmen och solen. Jag vet att det är riktigt jobbigt för lantbruket och djuren som inte får tillräckligt med bete för det torkar bort. Det är brandfara ute i markerna och värmen är jobbig för äldre människor, så visst, det finns nackdelar med allt. Något som dock värmer mitt hjärta i allt detta är den omsorg som väller fram i människor när andra har det svårt. Plötsligt ser man på sociala medier att folk, både privatpersoner och företag/butiker erbjuder gratis hö, frukt och grönsaker som inte kan säljas och annat som kan användas som djurmat. Butikschefer som sätter stopp för importerat kött för att köerna till slakterierna inte ska bli för långa. Man hjälps åt för att underlätta för alla att komma igenom det som är jobbigt. Sådant gör mig glad och rörd. Det inger hopp på många plan.

I fredags hände något oväntat. Jag gick ut några ärenden och när jag gick över övergångsstället här utanför passerade jag en man som verkade väldigt bekant och jag stannade till och vände mig om där mitt i gatan, ha, ha, jag måste sett väldigt rolig ut. Det slog mig nämligen att det var Peter Halldorf. Men det gick så snabbt och det var liksom fel plats och jag kunde inte missas att jag läst att han skulle vara här omkring nu. Så jag gick mina ärenden och när jag kom tillbaka satt han på uteserveringen vid Wienerbageriet så jag var bara tvungen att gå dit och kolla. Så det gjorde jag, frågade lite försynt ”Är det du?” Ja, sa han, det beror på vem du menar :-) Jodå, det var han. Och det visste jag ju vid det laget egentligen. Det stora gråa håret, skägget och de djupa, bruna ögonen går inte att ta miste på. Så jag hälsade fint och presenterade mig för både honom och hans fru (tror jag att det var) som också kommit dit. Sist vi träffades var på nå’n ekumenisk samling i Limhamns kyrka för säkert 10 år sedan. I alla fall hade de bara stannat till i Tranås för en fika innan de körde vidare så jag antar att de skulle till nå’n konferens eller nå’t. Häftigt var det in alla fall. Jag menar, vad är oddsen? :-)

I lördags åkte vi, alla tre, till Tåkern – en fågelsjö i Naturreservatet. Så jättefint det var och där fanns även en utställning och Prinsessan Estelles Sagostig och den gick vi förstås. Jag pussade en groda också, men det blev ingen prins :-) Efter det åkte vi till Vadstena och köpte glass på Pilgrimscenter och se’n tittade vi i kyrkan och gick en sväng längs Vättern. Gabriel och jag doppade fötterna i Vättern. Det var riktigt varmt. Därefter åkte vi hem igen. Det var en fin dag. Dock kan jag konstatera att detta är fel sommar att ha en trasig AC i bilen.

Igår förmiddag åkte jag själv till sjön Illern igen. Läste och fikade och badade två gånger. Så himla skönt. Helt fantastisk sjö. Klar och fin. Jag simmade ut en bit och såg en trollslända som satt på ett näckrosblad. Så coolt.

Nu har Magnus och Gabriel kört till Nässjö. Gabriel ska åka tåget till Malmö därifrån och det såg han verkligen fram emot. Hoppas han får det kul och får bada i Öresund :-)

Idag delar jag ett citat av Dalai Lama:

"The Path to a world of peace must travel through the hearts of every one of us."

Grace & Peace

 Fotbad i Vättern :-)

 

 


Nytt försök

År 2009 var jag med i en studiecirkel där vi läste och samtalade om boken ”Kristendom för ateister” av Olle Carlsson. Jag tyckte inte om den boken, minns jag, och var glad när det var över så jag kunde gå tillbaka till min egen uppfattning och då tyckte jag ändå att jag var öppen för det mesta och diskuterade gärna teologi. Den här boken var dock alldeles för långt utanför mina gränser och när studiecirkeln var slut ställde jag den i bokhyllan och där har den stått sedan dess. Jag tänkte nog att jag skulle läsa om den nå’n gång. Och nu är det ”nå’n gång”. Jag gör ett nytt försök för jag har på känn att jag kommer att uppleva den väldigt annorlunda den här gången. De senaste fem åren eller så har min egen resa i tro och liv tagit väldigt oväntade svängningar (oväntade för mig alltså) och många av de uppfattningar jag vet att jag hade förr har jag lämnat bakom mig och känner att jag blivit rikare och friare på många sätt. Så jag tror att jag kommer att uppskatta den här boken mer nu. Jag hann precis läsa färdigt kapitel ett igår och jag log mest. Samtidigt ser jag de små anteckningar jag gjort i marginalerna på en del sidor (det var ju en studiecirkel) och kan precis känna hur jag kände när jag skrev dem och är väldigt tacksam att jag inte stannade där. Samtidigt slog det mig att just så som jag kände då kan en dem känna som jag nu undervisar, pratar med och predikar för. Det ger en djupare förståelse för det motstånd som kan finnas och en ödmjukhet i att inte skynda fram för fort. Församlingen har ju inte bett om att få följa med på min resa, så det gäller att skynda långsamt. Vi får se, kanske vi kan ha en ny cirkel i den här boken framöver här. Jag återkommer när jag läst ut den och skriver mer om upplevelsen den här gången.

På tal om böcker har jag läst Ödehuset (The Schack) igen, för 8:e eller 9:e gången. Det är den traditionella sommarläsningen. Vi såg också filmen härom kvällen så nu har jag sett den 4 gånger också. Ja, jag vet att det kan låta knäppt men den blir aldrig gammal och varje gång upptäcker man något nytt. Den ger också en skön och fridfull känsla i kroppen.

Redan fredag igen och vädret är fantastiskt. Det blev intervallträning, hinderbana och utegym i Östanåparken i morse. Kommunen satsar verkligen på den parken alltså. Jätteroligt.

Idag delar jag en bön av Moder Teresa:

”Herre, gör mig fri från min likgiltighet och min okänslighet inför hur de fattiga har det. När jag möter dig hungrig eller törstig eller som en främling, visa mig hur jag kan mätta din hunger, stilla din törst eller som en främling, visa mig hur jag kan mätta din hunger, stilla din törst eller ta emot dig i mitt hem och i mitt hjärta. Visa mig hur jag kan tjäna dig i den allra minsta av dina bröder., Amen.”

Blessings

 <3 <3 <3

 

 


En skadad vandrare

Jag fick hämta Magnus igen efter ett antal timmar. Han fötter gick sönder. En stor blåsa som sprack och några mindre. Så det gick inte att gå vidare på dem, trots flera omplåstringar. Tråkigt, men så är det. Går det inte så går det inte. Bättre lycka nästa gång. Eller kanske bättre skor nästa gång ;-) Han får väl gå leden i etapper istället och inte allt på en gång.

Idag är det också en fin dag med sol och värme. Jag handlade i morse och försöker bestämma vad resten av dagen ska innehålla. Kanske bad nå’nstans. Eller inte. Promenad i alla fall. Samtidigt som det är skönt att ha semester hemma och ta det lugnt utan krav, är ändå det lite jobbigt att vara hemma. Det finns mycket i hemmiljön som gör att det inte riktigt känns som semester och det är lätt att man (jag) bara låter tiden rinna iväg. I detta vackra väder saknar jag verkligen Furubo, Höllviken. Att vara där i lugn och frid. Att kunna promenera ner till havet och bada när man vill. Att andas in skogsluften och lugnet och friden där. Förra sommaren var det ju så tråkigt väder att typ 50% av veckan gick nästan till spillo i regn och rusk. Bad blev det inte heller, jo, ett dopp på 10 sekunder i iskallt vatten, bara för att jag skulle kunna säga att jag badat i havet. Nu hade det varit perfekt att vara där. Ja, det är en lång väg att köra dit. Det är besvärligt med katter som inte gillar att åka bil och man måste packa med sig hur mycket som helst, men när man väl är där så kan man njuta.

Nåja, nog om det som kunde varit. Nu är vi här och har semester. Gabriel var och klippte sig igår, så nu ser han inte ut som ett skogstroll längre :-) Det är skönt. Nästa vecka ska han åka till Malmö några dagar och det ser han ju förstås fram emot.

Idag delar jag dagens psalmvers från internet, psalm 367:3 för Sv.K.psalmbok:

 ”O Guds Ande, hör oss, gör oss till det tempel där du bor. Du som prövar och rannsakar gör vår ångest till ditt rop. O Guds Ande, du förenar oss som från varann kom bort. Led oss, ge en tro som längre än vår blick och tanke når.”

Grace & Peace

 




Vandraren

Imorse körde jag och släppte av Magnus i Hätte. Där börjar Holavedsleden och han ska vandra på den några dagar. Lycka till, säger jag. Det är säkert härligt att vandra ensam i naturen utan en massa störande moment och det skulle nog jag också kunna tänka mig. Dock skulle jag inte vilja bära på allt det som han nu bär på. Ryggsäcken var ju nästan lika stor som han och tung, jättetung. Men det hör ju till så man får väl ta det onda med det goda. Han får säkert det bra där ute.

Igår var jag hos frissan och idag är det Gabriels tur. Nu är det sommarfrisyrer som gäller :-). Jag ska bleka håret om en stund så nu finns det inget spår av det blå kvar.

Det är några grader svalare idag, än så länge i alla fall, men det kan ju ändras under dagen. Vi har en fin sommar i alla fall och det är jag tacksam för. Efter förra årets ”icke-sommar” så är denna sååå skön.

Så, en kort morgonbön från internet:

”Herre, finn mig där jag är idag, ge mig vad jag behöver och stanna hos mig tills natten kommer, Amen.”

Kram

 <3 <3 <3

 


”På en sten vid en sjö i en skog….”

Det är en strof i en Gyllene Tider sång och den passade bra igår förmiddag då Magnus och jag körde till sjön Illern och började dagen där med lite kaffe och bad (ja, jag badade alltså). Fantastiskt vackert var det där och vattnet var skönt och friskt och klart. Ett perfekt sätt att börja dagen. Jag funderade på om jag skulle gå på gudstjänst i Tranås kyrka men det blev naturens kyrka igår istället. Det får bli Tranås kyrka en annan söndag.

Det är fint väder idag också och om en stund ska jag gå till frissan, äntligen. Det lilla blå som är kvar i håret åker idag och förhoppningsvis blir det lite bättre ordning på det :-) En promenad får det också bli och sedan ut med Snövit. Hon ger sig inte förrän hon får komma ut. Efteråt är hon nöjd och lugn, men innan så följer hon mig och jamar tills vi går ut. Jag tog ut henne i regnet häromdagen, men då vände hon snabbt och sprang in igen, så hon vill visst bara vara utekatt när det är fint väder :-)

Jag tror att det var någon på tåget i torsdags som delade med sig av en förkylningsbacill till mig. En aggressiv sådan som trängde igenom mitt immunförsvar, som annars är rätt starkt, tror jag. Men den här bacillen var för stark, så nu hostar jag och kraxar. Det började natten till igår. Jag ska kurera mig som jag gjorde förra gången och då gick det över på fyra dagar eller nå’t.

Idag delar jag Sinnesrobönen, den är alltid bra att ha som grund för dagen:

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt.

Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har historia.

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet. Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.”

Blessings

 <3 <3 <3

 


Just som det regnar…

…så kommer det en skur. Ja, så var det tidigare i morse. Plötsligt kom det ett kraftigt regn som slog mot fönstren. Se’n avtog det en stund och se’n kom en kraftig skur igen. Det var verkligen ett välbehövligt regn. Nu är det molnigt och svalare men tillräckligt skönt för att sitta på balkongen i skuggan. Igår var det helt otroligt varmt. På kvällen satt jag på balkongen med markisen långt nerdragen, men det var som en bastu. Och fast vi hade balkongdörren helt öppen och fönster helt öppna på andra sidan lägenheten så var det ändå hur varmt som helst, så regnet och svalkan var välkommet.

Idag har Magnus en enstaka jobbdag såhär mitt i semestern. Han ska vara med och marschera med en gemensam musikkår i Paradmarschen om den stund och ikväll ska han ha inledningen på Sommarkvällen i Sännevadet då Anebykvartetten kommer.

Gabriel hade sista dagen på sommarjobbet igår så nu är han också ledig, vilket han tycker är skönt. Han ska få åka till Malmö den 16-19 juli och bo hos Olivia och träffa kompisar. Det ser han också fram emot. Se’n är det ju NärCon i Linköping den 26-29 juli och förberedelserna inför den har ju hållit på sedan i höstas. Han har själv gjort sin dräkt och är snart färdig med den.

Om en stund får jag gå ut några ärenden och gå en promenad. Känner mig ganska vimmelkantig idag, fast jag har sovit bättre inatt än natten innan i alla fall.

Dagens psalmvers från internet, 714:3:

”Du hör alla böner som mänskorna beder och lyssnar med kärlek till stora och små. Och fast vi på jorden är många miljoner du alltid har tid med var särskild ändå.”

Blessings

 <3 <3 <3

 


Americanos

Jag åkte en liten tripp till Malmö i måndags och kom hem igår. Våra släktingar från USA var på en snabbvisit och bodde ett par nätter hos min bror och ville så gärna träffa mig, vilket jag naturligtvis ville och eftersom jag var med så kunde jag hjälpa till så att mina föräldrar också kunde träffa dem, vilket var extra roligt. Jag lyckades få tag på sista-minuten-biljetter på tåget så jag åkte i måndags.

Det var fem år sedan de senast var på genomresa i Sverige och vi sågs en stund och nu var Christinas man Jason med (Christina är alltså bebisen jag tog hand om för 30 år sedan när jag bodde hos dem och jobbade som au pair). Vi hade i alla fall en väldigt trevlig eftermiddagsstund i trädgården hos mina föräldrar i tisdags och jag är glad att det gick att ordna. Så fick jag ett par dagar och kunde hjälpa mor och far lite och jag fick träffa Olivia och Johanna också. Dessutom hann jag bada i Öresund i onsdags förmiddag, och det var helt ljuvligt. Förra gången jag var i Malmö, för en dryg månad sedan, blev jag ju ganska dålig efteråt. Det var lite för mycket då. Det var det dessvärre nu också och det har varit en tuff natt med kaos i hjärnan och kroppen. Bra att jag precis börjat semestern så jag kan återhämta mig med mindfulness, meditation, kontemplation etc. Samt träning och promenader. Vädret ska ju vara fint enligt prognosen så vi får väl åka och bada också (om någon av männen (läs: badkrukorna) i familjen vill följa med). Annars åker jag själv.

Eftersom jag åkte i måndags så skrev jag ju inte då och berättade inte om förra helgens aktiviteter. Vi hade ju föreställningen ”Hanna Cordelia öppnar eld” i lördags i Sännevadet. Det var väldigt fint och trevligt. Och på söndagen var det sista gudstjänsten innan semestern. Temat var ”Sänd mig” och predikan finns att lyssna på här på hemsidan.

Idag delar jag en tackbön från internet:

”Tack Gud för din ständiga närvaro, tack för att du möter oss som vi är. Hjälp oss att lita på din kärlek och ge vidare av allt du ger oss, Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 

 


RSS 2.0