Det finns hopp och ger en tankeställare

”Hur kan det finnas en god Gud när det finns så mycket ont i världen?” Eller ”Hur kan det inte finnas en god Gud när det finns så mycket gott i världen?” Tidningen skrev om inbrottet på Frälsis och några som läste och pratade om det blev berörda. Vi fick ett samtal – någon ville skänka 10000 kr till kåren. Allvarligt! Hur häftigt är inte det! Av de 14 tusen som stals är nu ”bara” 4 kvar. Tänk att det finns så mycket kärlek, omtanke och givmildhet i samhället, helt utanför kyrkan dessutom. Medan vi beklagar oss att någon har mage att stjäla från en kyrka så vill någon som inte har med kyrkan att göra skänka en stor summa pengar för att hjälpa oss. Det ger mig hopp om mänskligheten (ja, det hade jag väl redan innan, men ändå) och det ger mig en tankeställare hur vi inom kyrkan reagerar på händelser som går oss emot. Jag känner stor tacksamhet till denne anonyma givare i alla fall. Tack från hela mitt hjärta <3

Igår var Magnus och jag på restaurang Novisen på Holavedsgymnasiet och åt julbord som Gabriels klass varit med och lagat och vi hade en väldigt stilig och trevlig servitör, han hette viss Gabriel ;-) Det var mycket gott och de hade gjort och gjorde ett väldigt bra jobb allihop. Idag skulle han vara i köket och sedan skulle de också få äta julbord. Imorgon är de komplediga.

Idag började jag dagen med pastorsfrukost i Immanuelskyrkan. Städ och tvätt och förberedelser för helgen etc. är innehållet i resten av dagen, tror jag.

En av bönerna på internet med rubriken Ut ur skuggorna:

”Gud, våra liv pendlar mellan ljusets glädjefulla liv och skuggornas tröttsamma tillvaro. När vi går på tomgång, Gud. Överraska oss med ett leende, en blick, en förlösande kommentar, en färgnyans som bryter igenom gråheten, så att vi kan få ny kraft och inspiration att leva igen med öppna sinnen och med äkta skapande nyfikenhet på livet. I dina händer överlämnar vi oss. Amen.”

Blessings

 <3 <3 <3

 


Mitt och ditt

Vissa har svårt att skilja på mitt och ditt och det har vi fått erfara i helgen. Under tiden vi hade Julförsäljningen (vilket var en mycket trevlig tillställning) inne på kåren i lördags eftermiddag passade någon på att bryta sig in i Lilla Huset bredvid kårbyggnaden och förstöra en del, bryta sig in på expeditionen och bryta upp kassaskåpet och stjäla alla kontanter som var där, vilket var ganska mycket pengar som skulle sättas in på banken efter helgen. Det är surt kan man säga. Visst, pengar är bara pengar, men det är ju det vi använder för att kunna ha verksamheten igång och hjälpa människor i vår omgivning på olika sätt. Mitt i eländet var det ju bra att inget annat blev stulet, nycklar och sådant, men det är i alla fall surt. Det är riktigt kallt gjort av tjuvarna. Det måste ha tagit både tid och kraft att dels bryta sig in genom expeditionsdörren och sedan dessutom bryta upp kassaskåpet, som är fastskruvat i golvet… De har med andra ord inte haft bråttom och samtidigt varit iskalla. Polisen har varit där och säkrat några spår, så vi kan bara hoppas att de hittar något dna eller fingeravtryck som matchar någon i deras system. Då kan vi möjligen få något tillbaka. Vi får väl se. Om någon sett eller hört något som kan ha med detta att göra så ring gärna och meddela det till polisen.

I söndags förmiddag var det gudstjänst, Domsöndagen och jag hängde upp ballonger i lokalen. Det var en del förvånade miner medan jag helst logiskt sa: Ja, det är klart vi ska ha ballonger, det är ju Domsöndag :-) Lyssna gärna på predikan här på hemsidan så kanske du också förstår. Det var en väldigt fin gudstjänst i alla fall med mycket sång och musik och så.

Nu är vi inne i adventsveckan. På söndag går vi in i adventstiden och jag hoppas kunna göra den till en lugn och fridfull tid och inte till en stressig, jobbig, jagande period. Jag har gått med i en grupp på internet som heter ”Make advent great again” och hoppas att det ska kunna hjälpa till att fokusera på adventstidens egentliga budskap istället för julklappsjagande och stressande. På söndag kl.10.00 har vi såklart Adventsgudstjänst och temat är: ”Ett Nådens År – Slut på hämnd.”

Dagens bön från internet:

”Gud, våra vägar ser olika ut. Hjälp mig att se på livet med öppna ögon och möta andra med din kärlek, den som vågar både säga ja och säga nej , Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 


Memories

Idag påminde Facebook mig om profilbilden jag satte in för ett år sedan. Bilden var tagen på en båt på Genesarets sjö i Israel och solen sken och sjön glittrade. Mysigt. Vi hade kommit hem från Israel och började sortera i alla bilder vi tog, alla 600…. Ett fint minne, i alla fall.

Ett annat minne är ju att det snart är 30 år sedan jag åkte till USA för att bo och vara nanny till min lilla syssling Christina. Hon fyllde nämligen 30 år igår…. För 1½ år sedan gifte hon sig… hm…

I eftermiddag kl.15.00 är ni välkomna till Frälsis på julförsäljning. Lotterier, auktion, hornmusik, servering, ja, precis som det brukar vara och precis lika trevligt, såklart :-) Och imorgon är det ju gudstjänst kl.10.00. En festlig, härlig gudstjänst på Domsöndagen också då med hornmusik och med kyrkkaffe efteråt, som vanligt.

En kort bön ur Frälsarkransen:

”I Guds tystnad får jag vara, ordlös, stilla, utan krav. Klara rymder, öppna dagar! Här en strand vid nådens hav. Amen.”

Grace & Peace

 Bilden från Genesarets sjö <3

Allting nytt

”Jag gör allting nytt” är temat för söndagens predikan. Det är Domsöndagen och som vanligt gör jag mitt bästa för att predikan ska vara uppmuntrande och glädjande, vilket ju är poängen med hela evangeliet (de goda nyheterna). Så, välkommen på gudstjänst på Frälsningsarmén på söndag kl.10.00. Lars-Göran Thorberg leder, hornmusikkåren spelar och jag predikar. Och vill du tillbringa ännu mer tid på kåren i helgen så kom även på julförsäljningen på lördag kl.15.00.

Idag är det Thanksgiving. Alltid fjärde torsdagen i November. En högtid som firas stort i USA och som verkar vara på väg till Sverige, vilket jag kan tycka är rätt trevligt. Det som kommit till Sverige från USA är ju annars Halloween och nu Black Friday och då tycker jag att Thanksgiving vore en fin högtid att uppmärksamma. Att påminna oss om allt vi har att vara tacksamma för är aldrig fel. Det är ju lite ironiskt med att torsdagen är en dag då man uttrycker sin tacksamhet för allt man har och dagen efter trampar folk ner varandra i affärerna för att handla billiga saker som man bara ”måste” ha. Hm. Nåja, jag utnyttjar också de billiga priserna på Black Friday så jag ska inte ”kasta sten i glashus.” Jag är dock inte ute och slåss i affärerna, speciellt inte den dagen.

Idag började jag dagen med bibel och bön i Immanuelskyrkan med pastorerna i övriga församlingar. Så det var ju ett bra sätt att börja Thanksgiving förstås.

Och så, dagens bön från internet:

Herre Jesus Kristus, du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt. Dina tankar, Gud, är för höga för mig, väldig är din mångfald. Amen.”

Kram

 <3 <3 <3

 


Helgen som gick och önskelista

Det var en fullbokad och innehållsrik helg. Frukost & Teologi träffen i lördags gav tillfälle för deltagarna att fundera över begreppet frälsning och jag tror de tyckte det var spännande. Efter det gick vi till Holavedsgymnasiet och smakade Gabriels pepparkakor och fick en rundvandring i Restaurang & Livsmedels lokaler. Söndagens gudstjänst var riktigt bra och predikan finns att lyssna på här på hemsidan. Senare på eftermiddagen har vi det första Söndagsöppet (öppet för alla). Vi var 16 st. Vi gjorde smällkarameller och kristyränglar till julförsäljningen på lördag och vi åt tillsammans, hade trevligt och avslutade med andakt. Mycket gemytligt. Alltså, en fullbokad och bra helg.

Om ca en månad är det jul och när jag var liten skrev jag alltid önskelista inför julen, vilket förmodligen många andra barn också gjorde. När våra barn var yngre gjorde de också likadant. Förstås fick varken jag när jag var liten eller våra barn när de var små, allt som stod på dessa listor, men något eller några saker blev till julklappar. När vi var nyblivna föräldrar var den första önskan på listan blöjor. Då såg man på ett annat sätt vad som var viktigt och vad som kostade mycket pengar. Sedan jag blev sjuk har önskningarna ändrats en del och i perioder har den enda önskan varit att få bli helt frisk igen och när ingen kunnat ge mig den presenten så har jag ändå fått andra presenter som jag uppskattat, så varför inte önska mig något som jag vet att jag skulle uppskatta? När jag var i Malmö senast frågade Olivia vad jag önskade mig i julklapp och jag bad att få återkomma med det för jag hade inte tänkt på det. Nu har jag tänkt :-) och för att underlätta för alla som tycker att det vore trevligt att ge mig en julklapp så skriver jag listan här och länkar till var man kan få tag på det. Önskningarna nuförtiden handlar om hälsan på ett eller annat sätt. Min stora önskan är ju fortfarande att återfår hälsan helt och hållet, men för att själv arbeta för att detta ska ske så önskar jag mig olika saker som kan underlätta på vägen. Så här kommer den:

·         Anna Halléns nyaste bok: ”Sluta banta – gå ner i vikt”. Inte för att jag skulle gå ner i vikt utan för att hon är väldigt kunnig; har oftast väldigt bra och goda recept och vet vad hon pratar om när det gäller hormoner och är ett par år (kanske 3) äldre än jag.

·         En Relaxator – en andningsträningsmanick som hjälper till att träna andningen. Jag har ju för lite koldioxid i utandningsluften (enligt mätningen hos Anders Lönedahl) vilket har konsekvenser i kroppen och kan bli mycket bättre med andningsövningar. Jag gör ju andningsövningar ändå, men en relaxator skulle hjälpa avsevärt.

·         En Squatty Pottybajspall ;-) Att sitta på toa med benen upp är betydligt bättre för tarmarna än med benen ner så som vi gör. Ja, kolla på informationen på hemsidan så fattar ni :-)

·         Maria Åkerberg produkter – helst Face Balm – men de mesta går bra när det är det märket.

·         En eltandborste (har ingen länk här, sådana finns ju överallt) – tandläkaren tyckte att det vore bra med en eltandborste eftersom jag har tandborstskador på tandköttet, alltså en del blottade tandhalsar, som gör att det isar i tänderna. En eltandborste har rätt tryck och borstteknik.

Ja, det var det. Om någon vill köpa en julklapp till mig så kan ni välja här så kan ni vara säkra på att det blir något som jag helt klart uppskattar :-)

Nåja, idag får det bli att börja på predikan till söndag – Domsöndagen. Det ser vi fram emot :-) Samt att få det nya kårbladet så färdigt som möjligt.

Idag delar jag också dagens väldigt korta bön från internet:

”Gud, låt mig bli en människa som någon minns med tacksamhet. Amen.”

Blessings

 :-) <3

 

 


Världen är liten

Ja, det är ett uttryck vi använder lite då och då i olika sammanhang. Igår kväll hade jag ett väldigt bra exempel på det. Jag var med via en videochatt på ett lunchmöte i Austin Texas. Det var typ klockan 12 för dem och 19 här, så för mig var det inte lunch utan jag satt i soffan i vardagsrummet med Ipaden framför mig och var på så sätt tillsammans med dem i Austin. Jag är vän via Facebook med Luke Northsworthy som är pastor i en församling där och han har dessutom en podcast som jag lyssnat på länge, som heter Newsworthy with Northsworthy där han intervjuar olika författare, teologer etc. och jag har länge gillat den podden. Nu lyssnar jag på hans predikningar också och så berättade han i något sammanhang att han varje torsdag har ett lunchmöte med några personer i församlingen där han går igenom sin predikan till följande söndag och ställer lite frågor och de som lyssnar får komma med input och åsikter. Så för att göra en längre historia kortare så fick jag vara med via Messenger. Det var första gången någon var med på det sättet och från ett annat land. Så, det är ju verkligen ett exempel på att världen på vissa sätt har blivit mindre. Jättekul var det i alla fall och det var säkert inte sista gången :-)

Igår var också precis 6 månader sedan operationen. Dagen till ära hade jag en yrselsnurr igen, den första på flera månader. Skit också! Jag har ju varit mer eller mindre ostadig och yr hela tiden och under perioder faktiskt mått riktigt bra. Igår kom dock en snurr igen. En sådan där jag måste stanna upp lite och låta det gå över. Det var inte kul, alls. Jag hoppas att det var tillfälligt, men jag vet inte om jag verkligen tror på det. Vad det exakt beror på är väl inte helt klart för det kan vara flera olika saker, men hormoner är ju en av dem och de hoppar omkring lite extra just nu samtidigt som nedtrappningen av Venlafaxinet fortsätter och gör mig obalanserad i största allmänhet. Så livet är en berg och dalbana, precis som vanligt. Läkningen efter operationen har ju gått bra i övrigt förutom vecket på ena sidan, men det får jag se vad doktorn säger om när han hör av sig om några veckor.

Imorgon är det Frukost & Teologi på morgonen och direkt därefter till Öppet Hus på Holavedsgymnasiet och se vad Gabriel gör på dagarna. Spännande.

Idag delar jag dagens bön från internet:

”Jesus, våra hjärtans glädje ditt evangelium förvissar oss om att Guds rike är mitt ibland oss och i vårt inre öppnar sig en port till enkelhet, en port till frihet. Amen.”

Grace & Peace

 Video chatt med Luke Northsworthy :-)
Livet går vidare <3

 


Too much BS ;-)

Det betyder ”För mycket skitsnack”. Ganska ofta lyssnar (podcast), läser (ex. bok) eller tittar (ex. dokumentär) jag på sådant som har en annan uppfattning än jag i olika frågor. Det brukar handla om tro och teologi eller om kost och hälsa. Jag gör det för att inte bara utsätta mig för ”ja-sägare” utan utmana mina egna uppfattningar och se om jag kan lära mig något av ”andra sidan”. Samt för att se vilka influenser som finns därute förutom mina egna. Igår tänkte jag titta på en dokumentär jag hört talas om. Den heter ”What the health”. Jag visste innan att jag eventuellt skulle behöva lida mig igenom den för den handlade om att cancer och diabetes inte alls orsakas eller blir värre av socker utan av mättat fett och processad mat. Den processade maten kan jag ju hålla med om, men resten av innehållet i denna dokumentär var så full av strunt att jag lyckades titta en halvtimme och sedan gav jag upp. Då var min hink med ”bull shit” redan överfull och jag valde att stänga av. Den varade egentligen 1½ timme, men om resten var likadan så räckte det med detta. Jag försökte i alla fall. Bättre lycka nästa gång :-)

Istället för att lida igenom en dålig dokumentär slog jag på Kunskapskanalen och så ”Joanna Lumleys Japanska äventyr”. Det var verkligen ett program som var värt att se. Kolla upp det på svt play. Hennes resa startade i norra Japan där hon åkte isbrytare; fick se en sällsynt trana och besökte den årliga snöfestivalen i Sapporo – helt fantastiska snöskulpturer. Se’n fick hon vara med och göra sake på ett bryggeri och hon fick träffa människor med olika livsberättelser. Hon åkte också till området vid Fukushima, kärnkraftverket som fick tre härdsmältor år 2011 efter en jordbävning som orsakade en stor tsunami, som dödade omkring 20000 människor. Nu var det fortfarande en skyddad zon 20 km runt det. Men de fick åka in i den zonen (max 5 timmar) för att träffa en man som hade vägrat flytta därifrån när de evakuerade. Han levde nu där och tog hand om alla övergivna djur. Hundar, katter, kor och hästar. Folk hade lämnat sina djur för de trodde att de skulle komma tillbaks inom ett dygn. Ingen trodde att kärnkraftverket kunde krascha som det gjorde, så djuren var kvar och blev hungriga och törstiga. Så denne man stannade och tog hand om dem. Han lever där fortfarande i harmoni med djuren. Läkaren hade sagt att han var strålningens superman för han mår fortfarande bra. Han är förstås strålskadad men symtomen visar sig om typ 30 år, så han vet att det tar död på honom så småningom men han har funnit sin livsuppgift. Oj, oj, oj, där blev det svettigt under ögonlocken kan jag lova :-) Ett väldigt bra program att se sådär på kvällen. Det kommer fler avsnitt så det får jag inte missa. Betydligt bättre än dåliga dokumentärer :-)

Nu är jag nästan klar med alla förberedelser för helgen. Nu är det snart dags för nytt kårblad så det får det bli idag. Samt en sammanfattning av Uppenbarelseboken som jag utlovat till Bibelsamtalet på måndag, för då kommer vi att hinna klart det sista kapitlet.

Idag delar jag Sinnesrobönen i dess långa version:

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt. Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har historia.

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet. Varje ny tanke startar alltid hos en ensam, Amen.”

Kram

 ;-)

 


Gnäll och tacksamheter

För tillfället mår jag sådär. Väldigt trött, yr och ostadig. Inget ovanligt men alltid lika tråkigt och jobbigt. Periodvis mår jag ju faktiskt rätt hyfsat och då vill jag ju fortsätta med det men så är det inte och då blir det lite gnälligt när det faller igen. Från och med igår har jag trappat ner knappt 10% till av medicinen och det kan ju vara därför jag känner mig såhär. Jag tror jag bestämmer mig för att det beror på det för då blir det kanske lite lättare att acceptera :-) Att det är kallt, blåsigt och mulet gör ju inte det hela mycket bättre, så jag känner mig ganska gnällig och less.

Då är det bra med sociala medier som berättar för mig och vänner och bekanta som har det mycket värre. Två vänner – en som jag känner personligen sedan ganska många år nu och en som jag bara känner genom Facebook – båda kämpar mot cancer. Den ena har gjort det i 4 år och har balanserat på dödens kant flera gånger. Hon är bara i 30-års åldern och har tre barn varav den minste fortfarande går på dagis. Så himla tufft. Hennes man verkar vara världens finaste kille som älskar henne över allt och är hennes stora stöd och hjälp på alla sätt. Den andra vännen har haft cancer sedan ca 1½ år och har det också väldigt jobbigt just nu med nya mediciner med väldiga biverkningar som också gör att hon sjunker ner i djupa, mörka hål. Hon har också man och tre barn som är ganska små. I jämförelse med deras vardag bleknar mina problem en del. Min yrsel och trötthet är inte densamma som deras fatigue, illamående, smärtor, kraftlöshet, värk, oro etc. Mina symptom och problem är jobbiga och tuffa för mig, men jag är tacksam för att det ändå ”bara” är såhär. Jag lider med dessa mina vänner och jag önskar av hela mitt hjärta att under ska ske och deras cancer ge upp och försvinna, så de kan börja läka och bli hela människor igen. Jag kan uppmuntra via Facebook och Instagram, vilket är ungefär det de båda orkar ta emot. Jag har hjälp till genom att swisha pengar vid ett par tillfällen så att deras familjer har kunnat göra något roligt tillsammans eller att barnen har kunnat få något extra. All denna sjukdom orsakar ju inkomstbortfall för både den sjuke och maken, som ofta behöver gå ner i tid för att kunna vara behjälplig. Jag kan be för dem och tänka alla möjliga goda tankar och det gör jag samt att ge hälsoråd om någon av dem frågar efter det. I övrigt är man ganska hjälplös och då måste jag ändå inse att jag är tacksam för allt jag har i livet ändå. Fast min ohälsa också har orsakat ekonomiskt bortfall på grund av 50% nedgång i arbetet och att jag inte kan eller orkar göra en del saker jag orkade förr och verkligen önskar att jag kunde. Att börja varje dag med att tänka på allt jag är tacksam för är en bra plats att utgå ifrån för att kunna gå vidare och då kan jag också ha tillräckligt med kraft att uppmuntra dem som inte orkar själva.

Så gnäll och tacksamhet kan finnas i samma mening och ger en viss balans. Om tacksamheten får vara lite större än gnället så finns det också större hopp för en bättre dag.

Jag delar dagens bön från internet:

”Gud, du som i Kristus öppnar vägen till dig och utplånar världens alla synder, jag ber dig: rena mig så blir jag ren, hela mig så blir jag hel, drag mig till dig så får mitt hjärta ro, I Jesu namn, Amen.”

Blessings

 <3 <3 <3

 


Fars dag

Är det idag. Far fick present av mig i fredags innan jag åkte från Malmö. Magnus har fått idag. Nu är han och hjälper till att måla på klätterklubben. Vi har ledig helg denna helg så därav dessa ovanliga aktiviteter för en söndag. Fast ikväll är det hemgrupp så då får vi vara med.

Resan till och från Malmö gick bra, fast det började med 40 minuters försening i tisdags. Fast när jag hade kommit på tåget gick det bra hela vägen. Redan på tisdags eftermiddagen kom flickorna hem till mor och far så vi fick träffas allihop. Sen körde jag både Olivia och Johanna hem, så jag fick se Olivias och Annicas nya lägenhet och sen fick jag hälsa på både Timmy och Lotus (katten) hos Johanna. Så det var en full redan dag i tisdags.

I onsdags var jag hos Johan på morgonen och sedan åkte vi till Espresso House och fikade och pratade några timmar. Alltid så himla roligt och ger mersmak, vilket är dumt eftersom vi bara kan träffas så väldigt sällan. Tur att det finns mail och sms :-) Resten av onsdagen var ganska lugn. Jag tog en promenad och lät dagen komma. Läste och vilade.

På torsdagen var jag på återbesök hos kirurgen på Akademikliniken redan 8.30. Det tog inte så lång stund. Allting har läkt fint, men höger sida har blivit lite deformerat av att huden fastnat så vecket är för högt upp jämfört med vänster och det är en risk att det blir så när man tar ut kapseln också, vilket ju var väldigt viktigt för mig. Så det var ju tråkigt att det blev så. Det går att åtgärda men det betyder ännu en operation. Även om det inte är ett stort ingrepp så kan man inte göra det under lokalbedövning. Jag är ju inte speciellt intresserad av ännu en operation, men jag får höra vad han kommer fram till. Han ska ta upp det på deras nästa läkarkonferens på kliniken och ta upp kostnadsfrågan. Jag upplyste honom om att jag behövt låna för att kunna göra explant så några ekonomiska möjligheter har jag inte. Men jag får höra vad han har att säga när han hör av sig om några veckor, för det är denna åtgärd man kan göra eller inget. Så vi får se.

Efter läkarbesöket träffade jag Olivia igen och fikade. Det var mysigt att få träffa henne lite på tu man hand. Och efter det var jag och åt lunch med Johanna. Jag ville passa på att träffa dem båda så mycket som möjligt när jag kunde. På eftermiddagen vilade jag och duschade och tog det lugnt.

På fredagen gick tåget tillbaka till Tranås kl.14.05 och det var prick i tid hela tiden, vilket var skönt. Magnus och Gabriel mötte mig vid tåget halv fem. Katterna hade saknat mig och höll sig nära hela kvällen. Snuttan har kommit och trampat på mig och myst och gosat på nätterna. Mysigt.

Imorgon börjar vardagen igen med Bibelsamtal på förmiddagen och sedan har jag en hel del förberedelser att göra till nästa helg för då är det Frukost & Teologi på lördagen på temat ”Frälsning” och Gudstjänst på söndagsförmiddagen.

Idag delar jag dagens bön från internet:

”Gud, du som binder samman tid och evighet, ge oss stunder då livet får vara en lek på tröskeln till evigheten. Låt ditt ljus få lysa över våra liv, så att vi kan se mening i det som varit, leva närvarande i det som är och i tillit ta emot den framtid som kommer oss till mötes. Amen.”

Grace & Peace

 Bara för att... <3 <3 <3

 

 


”Det som förenar oss är mycket större….

…..än det som skiljer oss åt.” Så började Ärkebiskop Antje Jackelén den ekumeniska gudstjänsten i TV:n idag. En gemensam Vesper från Uppsala Domkyrka för den katolska och lutheranska kyrkan. Den spelades in förra helgen då man firade 500 år sedan början av Reformationen. Två ungdomsledare från respektive kyrka tände tillsammans ett ljus vid dopfunten, som symbol för dopet som förenar. Vackert. Undrar hur lång tid det tar innan man kan fira nattvard tillsammans i varje gudstjänst.

Jag gillar egentligen inte att ha gudstjänst på eftermiddagen, som vi ju ska ha idag, för jag funkar bättre på förmiddagen och har lite jobbigare på eftermiddagen, men en fördel är ju att man kan se TV-gudstjänsten också :-) och att få höra Kardinal Anders Arborelius predika är ju helt ok. Han är en fin människa. Och Ärkebiskopen också. Titta gärna på gudstjänsten på SVT-play, du också.

På tisdag morgon åker jag till Malmö några dagar och då blir det ett uppehåll i bloggen igen. Återkommer om en vecka ungefär. Jag ska umgås med familj och vänner och gå på återbesök på Akademikliniken och så kommer jag tillbaka till Tranås på fredag kväll.

Idag är det Alla Själars Dag och temat för dagen är ”Vårt evighetshopp”. Vi ska ha gudstjänst på det temat i eftermiddag med parentation, sånger och ljuständning etc. Jag delar dagens bön från internet idag med och den är speciellt för den här dagen:

”Gud, så många känslor väcks inom mig denna dag. Saknad efter dem som gått före
oro för mina kära men mest av allt: förtröstan. Herre, hittills har du sörjt för mig. Givit mig så mycket glädje och lett mig igenom det som är svårt. Tack för mitt liv. Håll mig i din hand den tid jag har kvar. Glöm inte bort mig när jag är redo för uppbrottet, Amen.”

Blessings

 

 

 


Catfight och ögondroppar

Snövit började knipa med ögat igen i torsdags kväll och veterinären sa ju att om det inte blev riktigt bra till fredag så skulle jag ringa igen. Så jag ringde igår morse och hon skrev ut ögonsalva, antibiotika alltså, för då har det förmodligen kommit in en liten bakterie i ögat. I alla fall så ska Snövit ha denna två gånger om dagen i 10 dagar. Alltså, jag kan ju tala om att det inte är helt enkelt att ge henne dropparna. Hon är stark och hon är väldigt ovillig. Jag har ett litet sår på halsen som visar det. Så nu får vi linda in henne i en handduk varje gång vi ska ge henne medicinen, så vi måste vara två. Nästa vecka får Gabriel och Magnus klara det när jag är i Malmö.

Igår körde vi till Jönköping och åt lunch på Jensens Böfhus, det var Gabriels födelsedagslunch. Se’n var vi en liten stund på A6. Det var en väldigt dålig idé. En fredag eftermiddag på ett stort utbyggt köpcenter. Idiotiskt. Nåja, Gabriel var nöjd och vad gör man inte för sina barn ;-) Jag hade en skön date med spikmattan när jag kom hem och idag känns det i både kroppen och knoppen.

Magnus har varit på Nya Griftegården och lett Musikandakten med Musikkåren. Det var fint och massor av folk som stod runt och lyssnade. Jag har ett par saker att fixa inför imorgon och i övrigt får det bli en lugn dag. Gudstjänsten är kl.15.00 imorgon – glöm inte att tiden är ändrad.

Idag delar jag dagens bön från internet, speciellt för Allhelgonahelgen:

”Gud, ljusen på gravarna påminner om alla dem som varit ljus på vår livsväg. Tack för deras vägledning och uppmuntran. Forma också mig efter din Sons förebild, så att också jag får vara ljus för andra. Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 

 

 


16 år

Vi sjöng för Gabriel, 16-åringen, för en stund sedan. Allhelgonadagen är det också och min mormors födelsedag, för 117 år sedan :-) Fotot jag har hängande på väggen som är hon när hon var 17 år gammal, samma bild som jag har som tatuering på höger axel, är ju 100 år gammalt i år. När Gabriel skulle födas så fick jag ju planerat kejsarsnitt och fick själv välja datum inom ett par veckors radie och det passade perfekt med 1 november vilket jag tyckte var så bra. Då fick vi fortsätta traditionen med en födelsedag just den dagen. Han har fått lite pengar i present idag och jag antar att jag får med mig några presenter från flickorna när jag är i Malmö nästa vecka. På fredag ska vi köra till Jönköping och äta lunch och gå lite i affärer för att fira honom lite till. Inom en snar framtid kommer han att fixa ett övningskörningstillstånd och se’n är det dags för den aktiviteten igen. Magnus klarade ju det så himla bra med Johanna så det får bli hans uppgift. Hoppas det går lika bra med Gabriel ;-)

Det gick bra med Snövit hos veterinären igår. Det syntes ett litet, ytligt sår i ögat, som om hon sprungit in i något och att det börjat läka sig själv, så det så ju inte ut som en klo i alla fall. Skönt. Jag ska droppa med smörjande ögondroppar ett par dagar så att det läks helt och hållet. Så passade jag på att köpa nytt torrfoder till Snuttan och en ny Feliway Friends refill, så med undersökningen + foder + refill = 1065 kr. Suck….. Nåja, skönt att hon var ok i alla fall.

Idag behöver jag börja fixa predikan och program till söndag. Det är ju Allhelgonahelgen och temat på söndag är ”Vårt evighetshopp” och det är ett ganska givet mönster hur det ska vara varje år, men ändå finns lite tankar som åker runt i huvudet (och hjärtat) angående hur gudstjänsten ska vara och vad den ska handla om och gå ut på. Det finns något mer här som jag inte är helt klar med än. Jag har i alla fall tagit fram unisona sånger som jag kan skicka till Anna som ska spela, men programmet får jag klura på ett tag till.

Idag delar jag en kort tackbön från internet. Har delat den flera gånger förut, men den passar egentligen varje dag:

”Tack Gud, för din ständiga närvaro, tack för att du möter oss som vi är. Hjälp oss att lita på din kärlek och ge vidare av allt du ger oss. Amen.”

Blessings

 Gabriel på Kalvinknatet för fem år sedan <3

 


RSS 2.0