”Det blir aldrig som man tänkt sig”

Gyllene Tider har en sång som heter så, ”Det blir aldrig som man tänkt sig.” Egentligen vill jag inte säga aldrig för det händer ju faktiskt att det blir som man tänkt sig. Att allt faller på plats och fungerar och blir bra. Tyvärr händer det oftare att det inte blir som man tänkt sig, så kanske man kan säga att ”Ofta blir det inte som man tänkt sig.” Där är jag nu (igen). Jag gillar ju egentligen att kunna skriva en att-göra-lista och sedan stryka efter hand som det blir gjort. Jag hade ju en plan, liksom, som verkade gå så bra i somras och som jag skulle kunna kryssa av efter hand, men som sedan inte blev så. Min plan var 1. Utsättning av Venlafaxin – check. Färdigbehandling av candida – check. Få östrogen av gynekolog och må bättre – check. Börja bygga upp mig naturligt både fysiskt och psykiskt – check. Bra plan va?! Inget av detta funkade. Utsättning av venlafaxin blev en krasch och fick börja igen. Östrogenet blev tvärtemot vad jag trott och fick sluta snabbt. Candidan som var borta förra onsdagen när jag var hos gynekologen attackerade med full kraft igen. På torsdagen började det klia i rumpan. Weird, tyckte jag och smorde med daktakort, men det blev inte bättre. Se’n blev det rött på huden runt och jag gick till doktorn på fredagen – ”Ja, det ser ut som svamp”, sa han. ”Skit också”, sa jag. Fick mer daktakort att smörja med och efter flera dagar var det ännu värre, spridit sig större och ingenting verkar hjälpa, så i onsdags fick jag komma på en jourtid till samma doktor och fick ny salva och fluconazol (medicin i kapslar) 100 mg/dag i 7 dagar. Än så länge inte bättre. Jag ringde gynekologen och kollade så behandlingen är ok (är inte helt bekväm med att allmänläkare behandlar de ädlare delarna ;-) och det är den. Förutom den medicinska behandlingen så måste jag nu vara ännu striktare med kosten för att kunna svälta ut denna djävulska candida. Det kommer att ta lång tid och det värsta med när man ger sig på den är att de starkaste individerna gömmer sig och när behandlingen avslutas slår de till ännu värre än förut, vilket förmodligen är det som hände mig nu. Jag hoppas det försvinner därifrån i alla fall. Det gör inte lika mycket om det flyttar sig till typ armen eller benet eller så, det är lite lättare att behandla. I alla fall blev det inte som jag tänkt mig och igår när jag var på årets Afternoon Tea på kåren fick jag snällt sitta där med min kopp med ingefärsté och titta på alla andra som åt av alla godsakerna som det bjöds på. Det var ju ett bra föredrag i alla fall om människohandel och vad Frälsningsarmén gör och vad man själv kan göra. Mycket intressant.

Nu är helgen här i alla fall. På söndag är temat för gudstjänsten ”Allt tillhör er” och på kvällen är det konsert i Holavedsskolans aula med Black River Brass och Clav. Imorgon är vi lediga men jag måste börja förbereda för nästa helg för jag ska till Malmö tisdag till fredag nästa vecka och vi har Frukost & Teologi den 27/10 och då ska vi samtala om Nattvarden och det tror jag blir väldigt bra.

Idag delar jag dagens bön från internet:

”Gud, gör mig villig att låta mig begagnas i din tjänst så som du vill. Mitt perspektiv är så kort. Lär mig tro och förstå att lika litet som jag kan komma ifrån mig själv, kan jag komma ifrån dig. Ske din vilja! Amen.”

Kram

 <3

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0