Tänk dig en plats där ingen är ensam och alla är vänner

”Tänk dig en plats där du kan vara dig själv. Eller skapa dig själv. En plats där du är accepterad precis som du är, eller vill vara. Där människor av alla åldrar & könstillhörigheter möts. En plats där du skapar minnen som följer med dig för alltid. Där du alltid är välkommen, och alla blir glada av att se dig. Tänkdig en plats där ingen är ensam och alla är vänner. Tänk dig NärCon.”

Nu behöver jag inte tänka mig den platsen längre, nu har jag upplevt den och den var precis så som den beskrivs i texten på NärCons hemsida. Magnus och jag körde dit igår förmiddag och det var verkligen en varm dag, alldeles för varmt för en sådan aktivitet egentligen, men så fort vi kom in på området kände jag hur mungiporna drogs mot öronen och jag gick sedan omkring med ett stort leende på läpparna hela dagen. Det var som att gå rakt in i en sagovärld. En värld full av så många fler figurer och karaktärer än vad som finns i den ”vanliga” världen och färger överallt. En atmosfär av glädje, skratt, leenden och vänlighet. Och fast det blev fler och fler människor där under dagen så var det inte lika jobbigt som att t.ex. trängas med folk på Tivoli eller i affärer. Av någon anledning flöt allting på i en annan anda. Från början var det inte jättemånga dräkter men det blev fler och fler under dagen och ganska många i paraden, men jag antar att det hade varit ännu fler om det varit lite svalare för egentligen var det för varmt. Jag bytte till min Leia-dräkt ca 1½ timme innan paraden och jag redan innan så var jag helt genom blöt av svett. Men det var kul för det var inte jättemånga Star Wars-karaktärer där. Några fanns men ingen annan Leia och flera personer kom och ville fotografera mig. Anakin och Amidala kom och fotade oss ihop :-) Chewbacca var också där och Rey. Några stormtroopers och Darth Vader (hjälmen i alla fall). Gabriel och jag gick i paraden och höll koll på varandra så att ingen tuppade av på vägen. Efter paraden körde vi Gabriel tillbaka till universitetet och Magnus och jag körde hem. Jag visste redan innan att jag skulle få betala för denna dag i flera dagar i både kroppen och huvudet och redan igår kväll snurrade det till ett par gånger. Jag gick utanför alla gränser så det var ju väntat. Ändå har jag sovit hyfsat.

En sak som kunde ha låtit bli att hända igår var att vi kom hem till en vattenläcka så hela köksgolvet var vått och ända ut i hallen och gästtoaletten. Ett rör i lägenheten ovanför är troligen sönder och vatten rinner ju neråt och det märkte vi. Som tur är finns ju jouren som kom och fixade en del, men det lär bli åtgärder framöver. Orkar inte riktigt tänka på det nu. Får återkomma till det ;-)

Delar bönen för Uppståndelsepärlan i Frälsarkransen:

”Liv, Här vill jag vara, Här vill jag stanna. I Ditt ansiktes ljus har jag frid, Amen.”

Grace & Peace

 

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0