Blue

Ja, jag har blått hår. Har länge tänkt att testa den färgen, men väntade till efter kongressen ;-) Jag valde en färg som ska kunna tvättas ur på mellan 5-10 tvättar. Vet inte riktigt om det kommer att hända, men det lär ju blekas i alla fall. Dessutom är det väl snart dags att klippa håret igen så då var det ett bra tillfälle att färga det. Utväxten (det som är lite mörkare) är mest mörkt även nu och det som var blont är nu blått, ljusblått, så jag hade nog passat in på en MFF-match :-)

Det är inget varmt vårväder längre. De friska vindarna smeker inte kinden, de känns snarare som svidande örfilar. Visst, solen skiner och det är ljust, men som sagt, kallt. Och det är klart, det är ju Valborgsmässoafton på måndag så det är väl som det brukar då. Det är verkligen en dag som under åren bjudit på många olika väderlekar. Alltifrån sommarvärme då man kunnat gå omkring i kortärmat och solglasögon till vinterkallt då man haft dunjacka, mössa och halsduk. Antar att det blir mer av det senare på måndag.

Men först är det helg och det finna fortfarande plats på morgondagens Frukost & Teologi om du vill komma. Jag vet att det är en del som är bortresta som gärna hade kommit, men det är andra som inte är det och ändå inte anmält sig och ämnet Bön är annars ett ämne de flesta vill veta mer om, ägna sig mer åt och lära sig mer om. Och detta är tredje eller fjärde gången vi har detta tema på en Frukost & Teologi – träff och vi har varit färre än 10 varje gång. Lite märkligt ändå. Jag fattar att man naturligtvis måste prioritera vad man ägnar helgerna åt, speciellt om man jobbar heltid, har familj och kanske dessutom är engagerad med annat både inom och utom församlingen. Det är helt ok, naturligtvis, det är bara att jag uppmärksammat detta och undrar lite över det.

Jag ska maila veterinären idag och få en tid för Snuttan nästa vecka. Det är nästan ett halvår sedan vi var och tog prover och så och hon blir bara magrare och magrare. Det är inte mycket kvar under pälsen och hennes hypertyreodism tar hårt på henne. Dock tål hon ju inte medicinen så det är specialfoder som gäller och det verkar inte hjälpa tillräckligt på henne. Det finns ju en behandling med radioaktivt jod också men jag tror inte hon klarar det. Då måste hon vara inlagd och isolerad en vecka på djursjukhuset i Jönköping och efter det får man inte kela med henne på 10 dagar, hon måste ha specialsand i lådan, sådan man kan spola ner och man måste vara jätteförsiktig med henne för hon har radioaktiva rester i pälsen och när man har ett hushåll med flera katter så är det väldigt svårt. Dessutom vill jag/vi inte utsätta henne för det. Jag tror inte hon är stark nog att ens klara själva behandlingen. I alla fall så får vi börja med att gå till veterinären här.

Delar en bön från internet även idag, en som jag delat flera gånger förut:

”Möt mig som den jag är; håll mitt hjärta nära dig, gör mig till den jag skall bli och lev i mig, Amen.”

Kram

 <3 <3 <3

 


Vad är bön och vad är det bra för?

Idag är det lite kallare ute, än så länge i alla fall. Det är väl ok såhär på våren så att det inte blir sommarvarmt för fort. Det är bättre om sommaren dröjer lite och varar längre in på hösten. Om man kunde bestämma så vore det ju bra. Nu kan man ju inte det och då får man ta det som det kommer. ”Men du som är kristen kan väl be Gud om fint väder?” Finns det säkert de som anser. Det kan jag säkert, men jag tror inte det gör så stor skillnad. Vågar man säga så när man är Frälsningsofficer? Ja, jag vet inte men jag tror inte att böner för väder som jag gillar är något som har någon betydelse. Gud är ingen godismaskin där man kan lägga in pengar och få det man vill. Jag tror inte heller att det är Gud som ger mig en parkeringsplats när just jag behöver det även om jag tänker ”Snälla, ge mig en parkeringsplats.” Jag håller inte med dem som säger ”Det funkar varje gång.” Det här är ju lite triviala saker men det finns ju massor av liknande och även mer allvarliga tillfällen och böneämnen att be för och hur är det då? Finns det viktigare och mindre viktigare böner? Svarar Gud på vissa böner och inte på andra? Och varför i så fall? Är Gud verkligen allsmäktig och all-kärleksfull och hur visar det sig då? Hur kan det komma sig att en del blir helade på ett ögonblick då någon ber för dem medan andra dör trots en massa böner och handpåläggningar etc. Är det så att bön är något annat, djupare, något som har en annan mening? Handlar det mer om att be med Gud än att be till Gud? Ja, dessa och flera andra funderingar tar vi upp på lördag på Frukost & Teologi kl.9-10.30 på kåren, så har du inte anmält dig så gör det. Jag lovar inga svar, tvärtom väcker samtalet kanske fler funderingar, men jag lovar en intressant förmiddag och kanske en växande längtan att lära känna Gud mer. Och kanske det är bra för Magnus ska predika om ”Att växa i tro” på söndag :-)

Idag delar jag några rader ur Frälsarkransens böner:

”Du är gränslös, Du är nära, Du är ljus och jag är Din. I Guds tystnad får jag vara, ordlös, stilla, utan krav. Klara rymder, öppna dagar! Här en strand vid nådens hav.

Blessings

 <3 <3 <3

 

 


Lugnet efter stormen

Det har varit ganska krävande dagar i Stockholm och samtidigt väldigt bra och trevlig på många sätt. Jag har inte varit med på alla samlingar utan kunnat dra mig tillbaka och vila på hotellrummet, men det har ändå tagit på krafterna. Att träffa kollegor man inte träffar så ofta är ju alltid kul och att få träffa och lyssna till både Generalen och Kommendörerna var också en bra upplevelse. Inget av det de förmedlade var mesigt eller inaktuellt på något sätt. Inte för att jag trodde eller väntade mig det, men för att klargöra så är både Generalsparet och våra Kommendörer skarpa och tydliga i sin förkunnelse och inte rädda för att trampa någon på tårna. Det uppskattar jag. Även om det kan smärta till lite hos mig själv också. Se’n är det lite så med mig att jag inte längre säger ja och amen till allt bara för att det är Generalen som säger det, men i det stora hela var det en bra och givande helg på många sätt. Jag är ganska ”bakis” nu och det tar nog några dagar innan jag kan känna mig på banan igen. Jag får ju dessutom fortfarande inte träna efter operationen så kroppen är lite stelare och svårare att mjuka upp.

Det hade gått bra för Gabriel och Olivia här hemma och katterna trivdes med Olivia. Det är också skönt att veta. Nu är det som vanligt igen och nu dröjer det väl ett tag innan jag ska resa iväg nå’nstans igen. Idag är det dags att ta tag i arbetsuppgifterna igen. På lördag är det Frukost & Teologi kl.9.00 på temat Bön så det behöver förberedas. Magnus ska predika på söndag, men jag får göra programmet och leda. Så är det affischer och tidningsannonser och sådant som ska göras.

Kaffekvarnen jag beställt kom igår så jag hämtade den idag på Ica. Så nu får jag beställa mer kaffe i hela bönor :-)

Idag delar jag en irländsk välsignelse:

“May the faith that gives us hope, May the love that shows the way, May the peace that cheers the heart, Be yours this day.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 


Presenter

Jag hade ju skrivit en önskelista för att de som eventuellt ville ge mig en födelsedagspresent skulle ha något att gå efter. Några av de sakerna fick jag också och jag fick pengar av mina föräldrar så jag kunde köpa en elektrisk kaffekvarn, vilken jag har beställt nu så den kommer nog med posten vilken dag som helst. Av mina flickor med respektive fick jag en dagsljuslampa/väckarklocka. Så man kan vakna till solljus istället för alarm. Just nu funkar det ju sådär eftersom det är ljust ute och våra persienner inte är mörkläggande, men till hösten och vintern blir det fantastiskt. Av Magnus fick jag en stor, kraftig blender med glaskanna (som jag hade önskat mig). Den blev jag också glad för. Vi fick tillsammans fyra stora, fina kaffekoppar/muggar i porslin med olika mönster på av min bror och svägerska. De var jättefina och funkar utmärkt att dricka kaffe ur :-) Av Magnus bröder och svärmor fick jag en inramad löpsedel av Sydsvenskan från den 16 april 1968 och i höger hörn står det ”Igår föddes Monica Sjöberg.” Häftigt! Sedan var vi ju ute och åt på restaurang både på lördagen och sedan brunchen på söndagen, så vi firade oss ordentligt. Jag fick över hundra grattishälsningar på Facebook och en del via sms. En blomma fick jag också och ett blomsterpresentkort. Så visst har vi blivit grattade. Fast jag fick ju ingen fallskärmshoppning…… ;-)

Idag är det onsdag och vardagen går vidare. Vet inte hur det blir med bloggandet den närmaste veckan eftersom det imorgon är pastorsträff och på fredag ska vi åka till Stockholm på den Nationella samlingen. Så eventuellt skriver jag inte igen förrän på tisdag nästa vecka. Vi får väl se hur det ser ut framöver.

Idag delar jag också dagens bön från internet, en vacker bön:

”Gud, jag tackar dig för kärleken. Tack för att vi har varandra och har kärlek till varandra. Gud, hjälp oss att behålla dina kärleksgåvor, lusten och aktningen, längtan och närheten, Amen.”

Blessings

 Presenter
 
En del av brunchen
 

 

 


The booby trap – revisited

Tillbaks i Tranås sedan i lördags kväll. Idag är det tisdag och vardag igen. För precis en vecka sedan låg jag och väntade på operation på Akademikliniken i Malmö. Det jag fick gjort var en korrektionsoperation efter explanten jag gjorde för 11 månader sedan. Jag hade fått stram ärrbildning under vänster bröst, vilket gjorde att det dels var obehagligt och stramade och dels var det ganska fult med ett veck nästan på mitten. Så det som gjordes nu var att lösa upp den ärrbildningen och spruta in fett där föra att mjuka upp det och få ett bättre flöde och förhoppningsvis mjuka upp den delen och göra det mer jämt på båda sidor. Fettet togs från mina höfter, vilket var typ ända stället det fanns lite att låna ;-) Så det som gör mest ont nu (eller egentligen inte ont utan väldigt stelt och ömt) är sidor och rygg från under revbenen och ner till skinkorna. Rejäla blåmärken har jag där. Ser ut som jag blivit misshandlad :-) Har också en gördel runt midja/höfter som jag ska ha dygnet runt i tre veckor (två veckor kvar) och sedan dagtid i tre veckor till. Så det är ju lite mindre skönt, men det är väl för att det ska bli fint. Jag är alldeles gul/blå under höger bröst också, men det gör inte ont alls. Lite ömt och svullet bara och jag får inte ha bh på fyra veckor. Det får inte utsättas för något tryck för att det ska kunna läka fint. Så jag är lite mörbultad men i övrigt är det ok. Operationen gick bra. Det tog mindre än en timme och jag mådde inte illa efteråt eller så. De är så bra med det där, att ge medicin mot illamående redan innan narkosen så att man slipper den biten. Det gick ganska snabbt att vakna till denna gången också, så det som var jobbigt var ju att pulsen var hög (vilket den varit varje gång jag varit sövd) och att de mediciner jag fick innan gjorde mig groggy och ostadig, men det avtog ju efter hand. Johanna kom och hämtade mig efter några timmar och det gick så bra. Så skönt att ha en dotter som läser till sjuksköterska och som har körkort. Hon tycker dessutom att det är roligt att hjälpa till så det är skönt. De närmaste dagarna vilade jag och på fredagen träffade jag Johan för en fika på Espresso House. En tre-timmars fika, he, he. Om jag inte varit så pass skör så hade jag kunnat fortsätta prata flera timmar till men denna gången blev jag riktigt slut. Jag tillbringade resten av dagen i sängen och undrade hur det skulle gå dagen efter när vi skulle träffa alla och äta på restauran och sedan köra hem till Tranås, 40 mil. Men det verkade vara rätt strategi att vila hela resten av fredagen för på lördagen var jag ok igen. Magnus och Gabriel kom och hämtade mig hos mor och far på förmiddagen och vi hämtade Olivia och Annika. Så körde vi hem till Johanna och jag, Gabriel, Olivia och Annika vilade och tog det lugnt i Johanna och Timmys lägenhet medan Johanna och Magnus var hos Bröderna Bläck och Magnus fick sin tatuering i födelsedagspresent. Sedan träffades vi alla på O’Learys på centralen och åt födelsedagslunch. Efter det körde vi (jag, Magnus, Gabriel) mot Tranås. Vi stannade till i Barsebäck hos Göran och AnnSofi (min bror och svägerska) och fick en present och lite kramar. Sedan körde vi hem. Vi var tillbaks i Tranås ca 20.30 och katterna blev jätteglada när jag kom hem igen. Snuttan har kommit upp i min säng varje natt sedan dess nu och det var längesedan hon gjorde det. Vi hade kattvakt fredag - lördag (Tack Melanie), så de var ju inte ensamma, men de blev glada ändå. Det var skönt att sova i egen säng igen, även om det är tufft att sova nu då jag än så länge bara kan ligga på rygg. Jag gillar att ligga på rygg så det är inte så jobbigt, men gillar även att ligga på höger sida och det kan jag inte just nu och då blir det lite jobbigt. I söndags, på min födelsedag, var vi och åt brunch på Villa Ekliden. Jättegott! Fanns inte en chans att man ens kunde testa allt, men man fick ta det som såg godast ut just då. På eftermiddagen kom min väninna, Mia, och hälsade på. Vi har inte träffats på säkert 15 år, fast vi har ju haft kontakt via Facebook och telefon. Nu var hon i närheten och kom och grattade oss. Jätteroligt.

Nu är det vardag igen. Igår hade vi Bibelsamtal och resten av veckan är hemmajobb. Till helgen är det Nationell Samling (Kongress) med Generalsbesök i Stockholm så Magnus och jag ska åka på fredag och hem på måndag. Olivia kommer hit och passar katter och Gabriel. Jag får skriva om allt det nästa vecka. Det händer ju inte så ofta att det är sådant och det brukar ju vara trevligt. Att träffa kollegor som man inte träffar så ofta annars är ju också kul. Att bo på hotell kan man ju oftast också stå ut med ;-)

Imorgon får jag skriva vad jag fick i födelsedagspresent. Det blir för långt idag annars. Jag kan ta lite bilder också på en del av presenterna så det får bli imorgon.

Nu börjar solen titta fram genom molnen och jag får ta en promenad om en stund. Jag får inte träna på ett par veckor så nu är det promenader som gäller.

Så får det bli dagens bön från internet igen:

”Tack gode Gud, för alla dessa människor som jag aldrig har sett men som bidrar till att vardagen omkring oss fungerar. Tack för att jag får vara med och förvalta det pund du givit mig, Amen.”

Grace & Peace

 :-)

 


Dålig timing

Alltså, jag är typ ”aldrig” förkyld. Jag har gått igenom en hel, lång, mörk, kall, ruggig, vidrig vinter utan tillstymmelse till förkylning, medan både Magnus och Gabriel haft ett par stycken var. Och så blir jag förkyld NU! Nu, precis när jag ska opereras. Nu, när våren kommit. Nu, bara sådär. Seriously! Nä, det är inte jättemycket eller så, men tillräckligt för att det ska vara otrevligt. Igår köpte jag Esberitox på Hälsokostaffären. Jag häller i mig citron/ingefära-shots, rödbetsjuice och kamomillte. Mycket c-vitamin. Fishermans Friends halstabletter. Idag får jag ta till den råa vitlöken och jag ska köpa näsdroppar (det kände jag inatt att jag behövde och jag hade bara Renaissance (koksaltlösning) och den räckte inte. Visst är det typiskt. Nåja, jag får fortsätta huskurera mig hoppas på att går tillbaka. Det är ju ändå bara lördag idag och operationen är inte förrän på tisdag. Om det behövs får jag ringa dit på måndag och höra vad de säger. Jag tror inte det är någon fara, men vi får se. Suck.

Solen skiner idag i alla fall och om en stund får jag gå ut lite. Igår började jag packa och genast hoppade både Snövit och Ziggy ner i väskan :-) De gillar väskor, och lådor, och kassar….

Välkommen på Gudstjänst imorgon kl.10.00. Temat är Beach Party och predikan kommer att finnas på kårens hemsida efteråt (om all teknik funkar ;-)

Dagens väldigt korta bön från internet:

”Det är gott att tacka Herren och att prisa ditt namn, du den högste, Amen.”

Blessings

 <3 <3 <3

 


Banbrytande

Någon gång då och då sker en banbrytande händelse. Igår skedde det en sådan inom Frälsningsarmévärlden. Majorerna Christina och Bo Jeppsson får order till Danmark/Grönland-territoriet och HON blir TC (Territorial Commander = Kommendör). Hans order ska tillkännages idag, tror jag. Det är första gången någonsin som en gift kvinna blivit kommendör. Det har alltid varit mannen som blivit TC och kvinnan får andra ledaruppgifter på territoriell nivå. Detta är en stor grej inom vår rörelse. Det betyder kanske att det i framtiden kan bli en gift kvinnlig officer på generalsposten. Frälsningsarmén har ju alltid varit banbrytande när det gäller kvinnliga ledare och predikanter. Vi har haft flera kvinnliga generaler och många kvinnliga kommendörer i olika länder, men aldrig någon som varit gift. Där har det alltid varit mannen som blivit TC eller general. Så på så sätt är det stort. Om man ser ur ett större perspektiv så är det ju inte så stort, men för just vår rörelse så är det så. Sedan kan man ju undra varför det har tagit 153 år innan det blivit så och hur lång tid det kommer att ta innan vi öppnar upp för ”alla” som bekänner sig som troende Jesusefterföljare att bli fullvärdiga medlemmar, oavsett vilken sexuell läggning eller identitet man har. Undrar hur länge kvarnarna måste mala till innan detta kan gå igenom. Nåja, jag är glad att det blev just Christina och Bosse som får vara med och bryta ny mark på detta sätt och jag önskar dem allt det bästa när det är dags att anta sina nya utmaningar. Det ska bli spännande att se vad Bosse får för order :-)

Våren verkar ha brutit vinterkylan nu och det regnade flera timmar tidigare i morse. Nästan all snö är borta nu och plusgraderna har gjort sitt intåg på allvar. Skönt. Idag är en tvätt och städdag + att jag behöver börja plocka fram det jag ska ha med mig till Malmö nästa vecka. Jag fick med posten igår en bok jag beställt, Paul a biography”, av NT Wright. Dessvärre är det en tegelsten på ca 450 sidor, på engelska, så den tar jag inte med mig. Den blir för tung på flera sätt. Men jag ser verkligen fram emot att läsa den. Jag gillar NT Wright och allt han skriver. Men jag får läsa tidningar och böcker jag har nedladdade på min IPad när jag ör i Malmö.

Jag sov dåligt inatt. Det var några veckor sedan, men det händer ibland att det kryper i hela kroppen, ångest eller nå’t, och hjärtklappning och yrsel och så blir jag varm och kall. Jag skyller, som vanligt, på hormoner och nedtrappning, men nu har jag ju inte trappat ner medicinen på ett par månader, för jag ville hålla det stabilt tills efter operationen, men det påverkar säkert ändå. Och hormonerna hoppar ju omkring hela tiden, vilket ibland gör att jag mår riktigt bra och ibland blir under isen. Så, en dag i taget. Ett steg i taget. Ett ögonblick i sänder.

Delar dagens bön från internet även idag:

”Må elden vara i våra armar och händer så att vi kan sprida kärlek. Må elden vara i våra ben och fötter så att vi kan vandra på jorden på godhetens vägar och aldrig avvika från det som är sant, Amen.”

Blessings

 

 

 


Kanske är våren på väg..

Några få plusgrader och regn – ja, det låter väl ungefär som början på våren, eller hur. Jag har kommit in i en period av trötthet igen, alltså, svårt att komma ur sängen innan 8. Ja, jag vet, det är dåligt, men så är det. Jag har faktiskt varit ganska pigg på morgnarna ett tag och kunnat stiga upp ganska tidigt utan att stöna för mycket. Nu är det lite tufft, dock. Idag var det ännu jobbigare eftersom det verkar vara lågtryck och det är mulet och ruggigt. Se’n fortsätter det under dagen med tunghet i både huvudet och kroppen. Kanske det är för att Gabriel är ledig och han inte behöver stiga upp och gå till skolan, så det är tyst på morgonen. Dessutom tror jag att jag fortfarande har en inbyggd mamma-sensor som vet att Gabriel måste stiga upp och komma iväg om han ska hinna. Dessutom vaknar jag direkt om Gabriel kommer till mig på natten om han inte mår bra eller något sådant. Undrar om den där mamma-sensorn någonsin försvinner.

På måndag ska jag åka till Malmö och på tisdag ska jag göra en korrektionsoperation på Akademikliniken. Jag har ju fått ärrbildning på höger sida efter explant-operationen förra våren och det stramar en del och för att lösa upp det och få bättre flöde så ska denna korrigering göras. Jag fick kallelsen igår och ska vara på plats kl.11.30 och se’n tar det väl minst en timme innan jag blir opererad. Det är ju skönt att inte behöva vara där kl. 7 på morgonen, men det hade ju varit skönt att få vara där runt kl.10 eller så som jag var förra gången.  Jag ska ju vara fastande och får bara dricka lite vatten fram till 9.30, så det är väl lite sådär. Förhoppningsvis går denna operation lite fortare så jag inte behöver vara sövd så länge och inte blir lika påverkad. Johanna har lovat komma och hämta mig efteråt och jag har flera dagar på mig att återhämta mig hemma hos mor och far. Magnus och Gabriel kommer ner till helgen sedan och vi ska träffa flickorna med respektive och gå ut och äta på lördagen innan vi kör hem igen. Det blir lite födelsedagsfirande för mig och Magnus då. Jag kommer alltså inte att blogga nästa vecka, utan gör en sammanfattning veckan därpå. Hoppas att våren, solen och värmen möter mig i Malmö.

Och även idag delar jag dagens bön från internet:

”Kristus, du den uppståndne din lugna röst når oss i Evangeliet. Du säger till mig: Varför oroar ni er för så mycket? Bara en sak behövs, ett hjärta som lyssnar till mitt ord och till den Heliga Anden. Tack för ditt ord, du min Herre och Gud, Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 


Mary Magdalene

Igår kväll var Magnus och jag på bio. Det händer väldigt sällan och de senaste gångerna vi varit på bio har det varit Star Wars filmer:-) Igår var vi och såg Mary Magdalene. Den nya film som precis kommit ut och som handlar om Maria från Magdala, hon som följde Jesus och som var med honom ända till slutet och fick vara den som först fick uppleva den uppståndne Kristus. Det var en riktigt bra film och speglade en bild av Maria som verkligen gjorde henne mänsklig på ett sätt som evangelierna inte riktigt klarar av. Det jag tänkte när jag gick ut från biografen var ”Don’t mess with Mary Magdalene”;-) Hon erkändes av Vatikanen som apostel år 2016 efter att under alldeles för lång tid varit sedd som prostituerad, fast det var en felaktig bild (det står inget om det i Bibeln). Hon har också blivit kallas apostel till apostlarna. Hon var den som fick tala om för de andra apostlarna att Jesus hade uppstått. Jag gillar henne. Så om du har möjlighet att se filmen så gör det. Jag vet inte om den visas mer här i Tranås, men den visas väl i andra städer.

Idag är det första vardagen efter Påsk. Ganska skönt faktiskt. Det är alltid välkommet med högtider och lite ledighet men det är också ganska skönt när vardagen kommer och saker och ting blir ”som vanligt” igen. Nu är det ju inte riktigt vanligt eftersom det är påsklov och Gabriel är hemma, men i övrigt är det som vanligt och på kåren är det Tisdagsträff i eftermiddag, precis som vanligt.

Så, dagens bön från internet:

”Herre, du har uppstått, du har besegrat ondskan, du har skänkt mig nya livsmöjligheter, du har i dopet fött mig på nytt. Låt det nya livet växa i mig. Låt mig vara din nu och för evigt. Amen.”

Kram

 <3 <3 <3

 


Påskens vittnen

Det är temat för den hör dagen i kyrkoalmanackan. Annandag Påsk. Det är väl inte många länder som har Annandag Påsk som en helgdag och inte Annandag Jul heller. Det är såklart skönt att ha lediga dagar och så men många vet väl inte att det är en helgdag/gudstjänstdag typ. Förut hade vi Ekumenisk gudstjänst på Annandag Påsk, men de senaste åren har det varit ekumenisk Emmausvandring och i år är det Immanuelskyrkan som leder den och de är ute och vandrar nu. Jag orkade inte följa med i år. Jag var med på två år sedan men förra året och i år har det inte passat. Texterna för dagen handlar ju just om Emmausvandrarna, alltså de som mötte den uppståndne Kristus på vägen till Emmaus och sedan återvände till Jerusalem i glädje över att ha blivit förvandlade av denna upplevelse och som blev en del av den första församlingen.

Solen skiner idag i alla fall även om det är kyligt. Igår var det mulet och råkallt. Inte alls sådär fin som man vill att en Påskdag ska vara. Vi hade en typ Cafégudstjänst på eftermiddagen och det var helt ok. Jag tyckte det kändes väldigt konstigt att ha gudstjänst på eftermiddagen just på Påskdagen. Vi firar ju Jesu uppståndelse och i alla texterna skedde ju det i gryningen och därför känns det mest naturligt att ha en tidig gudstjänst den dagen (för mig i alla fall). När jag bodde i USA och var med på Seattle Temple, hade vi en Påskdagsotta kl.7.00 och sedan förmiddagsgudstjänst kl.11.00 och vad jag förstår är det många kyrkor av olika samfund i USA som har de så. Man har alltid en ”sunrise service” på Påskdagen och sedan en eller två förmiddagsgudstjäsnter. Nåja, vi hade en fin gudstjänst också och fick firat Uppståndelsen ordentligt. Till och med utdelning av Påskliljor fick vi med. Dock gick det tyvärr inte att spela in Magnus’ predikan.

Idag ska jag börja förbereda för nästa söndag. Program och predikan behövs och då är rubriken ”Beach Party”. Några ärenden har jag också så jag kommer ut en stund i solen. Det är så välbehövligt nu. Solen börjar ju värma en del i alla fall, trots att luften är kall och en del snö ligger kvar.

Så, dagens bön från internet:

Annandag påsk - Vandringen med den uppståndne
”Livets Gud, låt oss som har upplevt påskens glädje, bevara korsets och uppståndelsens evangelium i våra hjärtan, så att vi dagligen dör från synden och uppstår till evigt liv. Amen.”

Blessings

 

 


RSS 2.0