Happy Halloween

Eller Glad Reformationsdag ;-) 500 år sedan Luther ville få till en diskussion om teologin inom kyrkan och hur det tog sig uttryck. Man kan lugnt säga att det fick oanade konsekvenser. 500 år och 23000 samfund senare firar vi idag Reformationsdagen. Och tänk, Jesus är densamme, igår, idag och alla dagar.

Idag blir det ett kort inlägg för jag ska iväg till veterinären med Snövit. Hon har knipit med ena ögat i flera dagar och det har runnit lite. Hon är inte helt glad åt att låta mig titta på det, men vad jag kunnat se så finns där inget skräp i det. Det är lite typiskt för just idag ser hon mycket bättre ut, nästan helt som vanligt, så jag är i valet och kvalet om jag skulle avboka, men jag tar det säkra före det osäkra den här gången. Ögonen är ändå extra känsliga och inget att leka med.

Söndagens gudstjänst i Tranås kyrka var fin. Nästan fullt i kyrkan, fin musik, bra predikan m.m. Nu går vi in i allhelgonaveckan och i eftermiddag har vi ”Inför allhelgonahelgen” på Tisdagsträffen kl.15.00. Jag har lovat Magnus att hjälpa till med pianospelet i inledningen. Välkommen du också. Till helgen är det som vanligt Musikandakt på Nya Griftegården  kl.10.00 på lördag och på söndag har vi gudstjänst på kåren kl.15.00 (obs! tiden). Då medverkar sångarna med några sånger och det blir parentation.

Imorgon fyller Gabriel år. Hm. Tyckte nyss att han fyllde15 och nu plötsligt ska han fylla 16. Och innan man vet ordet av har han tagit studenten och flyttat hemifrån……

Dagens bön från internet:

”O Gud, din kyrka har kämpat i alla tider. Mitt liv är en liten krusning på ett hav av sekler. Efter några år känner ingen mer mitt namn. Tack för den insats som jag kan göra under den tid jag får leva i din tjänst. I den uppståndnes namn, Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 


Trick or Treat

Det är Halloween-tid nu. Ska man ha någon fest eller så bör det vara denna helgen eftersom själva Halloween är på tisdag, den 31/10, eller natten mellan den 31/10 och 1/11. Som alltid, här i Sverige, kommer den naturligtvis att blandas ihop med Allhelgonahelgen som infaller nästa helg och precis som alla andra år, så länge Halloween firats i Sverige, kommer det att vara de som tycker bra om det och de som tycker illa om det. På något konstigt sätt har jag liksom resignerat där, eller rättare sagt, anammat det festliga och slutat vara sur på det jag inte gillar. Det är ju en gammal högtid från förr då man tänkte att vid varje tillfälle då man gick från en årstid till en annan, som nu när vi går från höst till vinter, så trodde man att en massa osynliga krafter och makter var lösa och man tände lyktor och eldar och så för att skrämma bort dem och hålla dem på avstånd, därav dessa pumpor med ljus i. Att ha döden inpå knuten var ju inget konstigt dåförtiden, som det är nu, när vi helst vill glömma och gömma allt som har med död att göra. Så högtider som Halloween var inget konstigt då och inget men ojade sig över, som nu. Att alltihop har kommersialiserats och gjorts överdrivet, det kan man ju ha sina uppfattningar om, men varför inte ta vara på det festliga, roliga och trevliga i att umgås och ha kul såhär i höst/vintermörkret istället för att klaga på skeletten, pumporna och de skrämmande maskerna. Pumpkin Pie (pumpapaj) är rätt gott faktiskt :-)

Välkomna alla till Tranås Kyrka kl.11.00 imorgon på Ekumenisk gudstjänst och glöm inte ställa om klockan ikväll.

Så, dagens bön från internet:

”Gud, ge oss mod när vår tro prövas. Gör oss uthålliga i arbetet för mänskliga rättigheter. Välsigna våra hjärnors arbete, våra läppars tal och våra hjärtans tankar. Amen.”

Kram

 <3 <3 <3

 


Efter regn kommer solsken

Igår var det en mörk dag, hela dagen och regnet öste ner stora delar av dagen. Magnus var snäll och både körde Gabriel till jobb och hämtade honom. Annars har han kört honom dit på morgonen (det är en bra bit dit och uppförsbacke) och se’n får han cykla hem. Igår fick han åka bil båda hållen. Ja, kan man curla så…… Idag får han förstås cykla hem för idag skiner solen. Det är kyligt och en del blåst, men solen skiner i alla fall, det är ljust. Thank you :-)

Dagen började med bibel & bön med pastorerna. Vi pratade lite om gudstjänsten och temaeftermiddagen på söndag och jag tror det blir bra, så kom med du också. Glöm inte ställa om klockan bara. Dags för normaltid igen.

Kissarna, Snövit och Ziggy, fortsätter att busa och kela om vartannat. När de brottats en stund och jagat varandra kan de ligga i en hög i fåtöljen och tvätta varandra. Mest Snövit som tvättar Ziggy förstås. Hon har lite moderskänslor emellanåt, tror jag, och emellanåt är han en buse som behöver brottas ner :-) De är sköna att titta på i alla fall och de verkar trivas med varandra. Snuttan sitter gärna bredvid och tittar på eller går och lägger sig någon annanstans.

Kyrkoårets tema på söndag är ”Att leva tillsammans” och dagens korta bön från internet kan passa till det:

”Gud, du vill att vi ska mötas. Hjälp mig se vad som hindrar oss från att möta varandra. Amen.”

Blessings

 :-)
 

 


Snart normaltid

Natten mellan lördag och söndag kommer vi att ställa tillbaka klockorna en timme och få normaltid igen. Jag har sagt förut, flera gånger tror jag, att jag tycker att vi kan ha normaltid året om. Det ställer till mer än vad det hjälper vid varje omställning. I alla fall får vi sovmorgon på söndag.   

Denna vecka har jag ingen predikan att förbereda till söndag för på söndag är det ekumenisk gudstjänst i Tranås kyrka kl.11.00 och efter gudstjänsten är det fyra olika seminarier att gå på och jag ska inte leda något av dem och inte gudstjänsten heller (för en gångs skull ;-) Jag ska lägga lite mer tid på att förbereda resten av terminens bibelsamtal och börja titta lite smått på predikan till den 5/11. Kanske har jag möjlighet att läsa lite mer. En ny bok kom i brevlådan igår, The Sacred Enneagram. Spännande!

Helgen var i alla fall bra på alla sätt. Lördagens Frukost & Teologi var intressant och givande, som det brukar vara, och som vanligt ”skrapade vi på ytan” på ämnet ”Vad pratar vi om när vi pratar om gud?” Egentligen skulle det behövas några timmar till det ämnet för vi som var där hade ju alla en kristen bakgrund och det hade varit intressant att få fler infallsvinklar. Söndagens predikan, del 2 av ”En mångfacetterad ädelsten” finns att lyssna till här på hemsidan.

Sedan går vi in i november och allhelgonahelgen och därefter framåt mot domsöndagen och sedan adventstiden. Det går snabbt, varje år. När jag var och handlade på Ica idag insåg jag att jag snart kommer att sitta där och vakta julgrytan till julinsamlingen. Hmm.

Idag är det FN-dagen och jag delar en bön för just denna dagen:

”Herre, befria oss från överlägsenhet i alla former. Närhelst vi möter någon som har en annan religion, eller ingen alls, hjälp oss att gå varsamt fram, med respekt. Du har ju varit där före oss, och din Ande har du blåst in i varje människa. Detta ber vi om, genom Jesus Kristus, vår herre, Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 

 


Boota om

Både kroppen och hjärnan behöver boota om ibland. Alldeles för ofta tyvärr. Jag trodde jag hade lite koll för tillfället, men insåg igår att jag glömt få in lördagens Frukost & Teologi i annonsen i Tranåsaktuellt (den kommer på fredag, hoppas jag) och där är fortfarande platser kvar så anmäl dig gärna, eller kom ändå om du inte hinner anmäla dig. Det brukar räcka bra. Jag har också sagt att det nu är ett år sedan vi var i Israel, vilket inte är sant för det var i november vi var där och det är ju faktiskt bara oktober än så länge…. Jag längtar väl till värmen antar jag. Idag känns det i alla fall som november. Det gick från 15 plusgrader till 0 grader över en natt och det var frost i morse. Att vi dessutom hade pastorsträff kl.8 så man var tvungen att gå ut i kylan var ju inte så kul. Solen skiner visserligen vilket är skönt. Dock vet alla som känner mig att jag verkligen inte tycker om kyla och blir ännu tröttare av den.

Idag behöver jag i alla fall förbereda lördagens samtalsämne: Vad pratar vi om när vi pratar om gud? Predikan och powerpoint till söndag skrev jag ut igår så den går framåt. Idag är det ju Afternoon Tea kl.17 så det måste bli en hel del vila innan dess också.

Gårdagens Musikcafé var fint och bra på alla sätt. Musikkåren gjorde ett bra jobb och spelade så vackert. Efteråt var det ostkaka och kaffe :-)

Idag delar jag dagens psalmvers från internet, 524:4

”Känns livet tomt, ja, meningslöst att leva, och tvivlets skuggor mörka kring dig stå, så stanna upp ändå en stund i vila, ty kanske, kanske skall du finna då: Guds Ande bor i djupet av ditt hjärta, och av hans låga kan du livsmod få.”

Kram

 <3 <3 <3

 


Ädelsten

En mångfacetterad ädelsten var temat på predikan i söndags och nästa söndag kommer en till med samma rubrik men en annan text. Poängen är att Bibeln, Skriften har lika många sidor som en ädelsten som man vänder och vrider på och kan se ljuset lysa från olika håll och visa olika sidor av den. Predikan från i söndags finns att lyssna på här på hemsidan.

Det finns en del att göra den här veckan. På onsdag kväll är det ju Musikcafé kl.18.00 på kåren och ostkaka blir det också. På torsdag kl.17 är det Afternoon Tea, vilket är gott bara att tänka på :-) På lördag kl.9.00 är det oktober månads Frukost & Teologi – ”Vad pratar vi om när vi pratar om gud?” Några har anmält sig men det finns plats för många till så glöm inte detta. Det blir bra, tror jag :-) Så idag blir det förberedelser till helgen.

Igår var det den 16/10, precis fem månader efter min operation. Nej, jag kan inte säga att jag har blivit helt frisk efter att silikonet blev bortopererat. Nej, jag kan inte säga att hälsan blivit mycket bättre. Dock vågar jag nog påstå att det går framåt och att jag vågar tro på att det kommer att bli bra framöver. Att jag kommer att må mycket bättre. Bli piggare. Orka mer. Ha mindre ont. Vara mindre yr och ostadig. Det finns ett ljus som jag inte riktig såg förut och jag vågar ta den riktningen. Jag har hela tiden vetat att det kommer att ta tid fast inte hur lång tid eller hur jobbigt det kommer att vara under tiden. Jag tror också att med mindre gift i kroppen så är chansen större att utsättningen av Venlafaxinet fungerar bättre. Även detta kommer att ta tid och även om jag helt vill att allt ska bli bra nu, så blir det med största sannolikhet inte det utan tron och tålamodet får växa ett tag till.

Idag delar jag Moder Teresas bön

”Herre, gör mig fri från min likgiltighet och min okänslighet inför hur de fattiga har det. När jag möter dig hungrig eller törstig eller som en främling, visa mig hur jag kan mätta din hunger, stilla din törst eller ta emot dig i mitt hem och i mitt hjärta. Visa mig
hur jag kan tjäna dig i den allra minsta av dina bröder, Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 

 


Autopilot

Vissa saker vi gör går liksom bara av sig själv och det ska ju vara så. Basala saker som att vi andas, går, står, sitter etc. det är ju sådant vi inte behöver tänka på att göra eller hur vi gör det. Även en del annat i vardagen går liksom av sig själv och det är helt ok. Det går på autopilot. Det behöver vara så för att livet ska flyta på bra. Ibland säger man ju att ”Det är som att cykla”, har man väl lärt sig så går det av sig själv. Det kan bli problem för oss när vi gör något på autopilot och sedan inte kommer ihåg att vi gjort det. Ett exempel är ju någon som kör bilen från jobbet till hemmet och först när de kommit till garageuppfarten hemma inser de att de inte har något minne av bilturen. De har kört hela vägen hem medan tanken varit någon annanstans. Det är en varningssignal att hjärnan är trött och behöver återhämtning. Jag var med om något liknande igår kväll. Ibland händer det att jag tänker att jag ska ta fram något och när jag ska göra det ser jag att jag redan gjort det. Oftast minns jag dock då att jag har gjort det, typ: Javisst ja, jag tog ju fram den. Igår kväll blev jag lite rädd. Jag fixade lite fika innan Dobidoo började på TV och medan jag sedan var på toa tänkte jag att jag skulle ta fram isblåsan ur frysen (jag brukar ha den runt nacken ibland på kvällen). När jag kom tillbaka till köket gick jag direkt till frysen och när jag öppnade dörren var isblåsan borta. Konstigt, tänkte jag. Handduken jag brukar använda för att vira in den i hängde inte heller på sin plats. Jag gick till och med in och kollade i soffan, ifall jag hade glömt den där kvällen innan, men där var den inte. Så himla märkligt. Jag kom ut i köket igen och ser att isblåsan redan ligger invirad i kökshandduken på diskbänken. Alltså, detta har hänt förut, men då har jag kommit ihåg att jag redan tagit fram den. Igår kväll hade jag inget som helst minne av att jag tagit fram den. Det måste ha gått helt och hållet på autopilot utan någon inblandning av min hjärna/tanke. Alltså, den känslan var obehaglig till max och jag började undra vad som händer med min hjärna. Jag menar, hade mitt liv varit väldigt stressigt med massor att göra på både jobb och hemma så kunde jag ju förstå att hjärnan kan bli trött men det är ju inte så. Jag har det ganska lugnt även om det mesta jobbet sker intellektuellt och känslomässigt. Så det var en riktig obehaglig känsla. Jag har försökt efteråt att tänka och försöka komma ihåg hur det gick till, men det är blankt. Och även om jag kommit på det hade det lika gärna kunnat vara en annan kväll, för det ser ungefär likadant ut varje gång. Vad jag kommit fram till som möjligen kan vara anledningen är att hjärnan blir stressad av nedtrappningen av medicinen. Det måste vara så. Det ske ju visserligen väldigt sakta och i otroligt små doser, men det tar ju tid för hjärnan att vänja sig och det måste vara jobbigt att ställa om sådär och då kör den på autopilot när den kan. Kanske kan det vara så. Jag får tänka så och vara mer noga med att träna medveten närvaro så att hjärnan kan få vänja sig igen i att vara med i nuet.

Så, förutom att vara närvarande i nuet ska jag fixa färdigt inför gudstjänsten imorgon. Välkommen då, kl.10.00, temat är ”En mångfacetterad ädelsten”- del1. Magnus har sångandakt på Östanå i eftermiddag halv fyra. En promenad får det bli. Det är lite grått och det har regnat, men det är milt i luften. Den råkalla vinden så varit i veckan är inte idag utan den är mild och ganska skön, faktiskt.

Dagens bön från internet är en bön av Broder Roger av Taizé:

”Du, barmhärtige Kristus, du erbjuder oss att vända oss till dig... och det inre ljuset tänds i våra hjärtan. Då kan vi be med dessa ord: Jesus min glädje, mitt hopp och mitt liv. Amen.”

Blessings

 ;-)

Vad pratar vi om när vi pratar om gud?

Det är temat på nästa Frukost & Teologi den 21/10. Det är typ 1½ vecka dit, men jag skriver om det redan nu så ni kan planera in det i almanackan :-) Det händer en hel del på kåren nästa vecka och man kanske måste prioritera. På onsdag den 18/10 kl.18.00 är det Musikcafé med ostkaka och det är ju väldigt lockande. På torsdag, den 19/10 kl.17.00 är det Afternoon Tea (sista anmälan var nog igår, dock) med Lena Wickberg från FA:s högkvarter som gäst, hon berättar om det internationella arbetet och det blir säkerligen också väldigt intressant och naturligtvis väldigt gott, som vanligt. Sedan är det då Frukost & Teologi den 21/10 kl.9-10.30 och temat är också som vanligt ganska stort, men väldigt intressant att samtala om. Vad pratar vi egentligen om när vi pratar om gud? Om vi inte tror på gud, vilken sorts gud tror vi då inte på och tvärtom? Hur ser vi på den gud vi säger att vi tror på eller lever med etc. Vad betyder det att vara ateist egentligen? Vad betyder det att vara kristen? Eller jude? Eller muslim? Eller ”andlig”? Ja, vill du vara med i det samtalet så kom på Frukost & Teologi den 21/10.

Solen skiner idag. I morse var det mörkt och ösregn, men nu ser det fint ut. Tvätt och städ som vanligt idag och promenad får det bli förstås, samt en del datorjobb.

Idag delar jag dagens bön från internet:

”Gud vår Fader, du som ger oss den glädje som ingen kan ta ifrån oss och är källan till vår lovsång, för oss på dina vägar till det mål som du har lovat oss och lär oss att älska varandra, genom Jesus Kristus. Amen.”

Grace & Peace

 <3 <3 <3

 


Katter och vatten

När vi hade fått Snövit och skulle lära henne att hon inte fick krafsa i blomkrukorna eller hänga i gardinerna o.s.v. sprutade vi lite vatten på henne från en blomspruta och hon hoppade bort direkt. Hon hatar verkligen vatten. Vi försökte duscha henne en gång, men fick ge upp. Det gick verkligen inte. Vill man få bort henne någonstans ifrån snabbt så är det bara att stänka en droppe vatten på henne och hon springer iväg. Så vi tänkte ju att det skulle vara lika lätt med Ziggy, men tydligen tycker inte han lika illa om vatten och han gillar att ta blad från fetbladiga blommor och leka med dem, och krafsa lite i blomjorden i krukorna och det får han ju inte. Jag har provat spruta vatten på honom, men han har inte reagerat. Idag var han där igen och jag sprutade lite vatten på honom. Då vände han sig om och tittade på vattensprutan. Jag sprutade lite rakt på nosen och han tyckte det var jätteroligt och blev väldigt intresserad. Han verkar alltså gilla vatten :-) Det är ju bra i och för sig för då kanske vi kan duscha honom då och då, men vi får hitta på andra sätt att lära honom vad man får och inte får göra.

Gudstjänsten i söndags gick bra. Tekniken funkade rätt bra trots att jag fick fixa det mesta själv och jag hade ju en annan mötesledare, tack och lov, så det var bra. Predikan finns att lyssna på här på hemsidan. Nästa söndag är det del 1 av ”En mångfacetterad ädelsten”, spännande va?! Så idag får jag börja skriva på den predikan och även en del annat datorjobb som behövs göras.

Det har verkligen blivit höst nu. Igår var det så kallt, ruggigt, ruskigt och regnigt att jag var frusen hela dagen, både ute och inne. Brrrr. Idag regnar det inte i alla fall, inte än, men det är mulet och höst. Jag tror vi behöver få in lite höstfärger inomhus och stearinljus och lite mys. På tisdagsträffen på kåren i eftermiddag är det Skördefest till förmån för New Life Mission och i söndags var det ju Tacksägelsesöndagen. Vid den här tiden får vi ju tacka för alla skördar och allt gott Gud ger oss och om vi kan koncentrera oss mer på det än på det tråkiga vädret, kanske hösten kan bli lite trevligare.

Så, jag delar dagens bön från internet, såhär i skördetider:

”Gud, tack för den härliga hösten. Grönsaker och frukt ger färg åt vårt bord som vi dukar till fest. Tack för att du gläds med oss när släkt och vänner kan samlas till en glad måltid. Tack Gud för dina gåvor till oss, Amen.”

Kram

 <3 <3 <3

 

 


Inte en dans på rosor

Ofta kan man höra att livet inte är en dans på rosor. Fast jag tänker att det kanske är det, lika taggigt och j**ligt ;-) och ändå med en doft av ljuvlighet emellanåt. Livet är alltså både vackert och ljuvligt och på samma gång taggigt, ont jobbigt och tufft. Precis som en dans på rosor alltså. Se’n är ju livet olika underbart och olika jobbigt beroende på var i världen man bor och vilken sorts liv man lever. I min lilla skyddade värld (jämfört med ett flyktingläger i ett krigsdrabbat land, t.ex.) så är livet mest tufft när det gäller mig själv. Fysiskt, psykiskt etc. Inte så mycket när det gäller materiella ting. Jag har någonstans att bo där det finns vatten, värme, avlopp, diskmaskin, tvättmaskin i närheten etc. Jag har ett jobb där jag får lön och kan handla mat så att vi klarar oss utan att svälta. Jag har en familj som jag älska och som älskar mig, så mitt liv är väl mest den ljuva doften och de vackra färgerna i rosträdgården. För min del är taggarna mest det som gör att jag i allt detta lyxiga inte helt kan ta vara på det för att kroppen (mest) hindrar mig. Detta är ju såklart mitt eget fel i grunden, för jag har inte tagit hand om mig så som jag skulle gjort, och nu måste jag gå igenom taggarna för att för att eventuellt komma ut på andra sidan, men det är just ohälsan som hindrar mig och som gör att taggarna sticker mig och gör att rosorna inte bara är vackra och ljuva. Det som plågat mig i ganska många år nu är mest yrseln och ostadigheten. Den är närvarande fortfarande och ibland är den värre och ibland bättre. Just nu, lite värre, och det kan bli bättre snabbt men också hålla i sig. Det kan ha med nedtrappningen att göra, eller inte, det är inte helt enkelt att reda ut. Oavsett är det att ta ett steg i taget så ”rosentaggarna inte sticker för mycket.” Att jag idag dessutom fått ont i ländryggen gör ju inte saken bättre. Jag böjde mig och vred mig på något sätt samtidigt och aj, aj, ont i ryggen. Promenader brukar ju annars hjälpa en del på allmäntillståndet, men när det gör ont att gå så blir det lite problematiskt. Så idag är där en extra tagg bland rosorna :-)

Nåja, jag får prova att gå en liten sväng om en stund i alla fall och dofta på de vackra rosorna istället. Magnus åkte till Stockholm igår tillsammans med fyra av kårens medlemmar på Lokalt Ledarskapskurs och de kommer hem senare imorgon eftermiddag. Så igår visade han mig hur jag ska koppla in datorn och fixa allt till gudstjänsten imorgon så att powerpointen och inspelningen funkar. Får väl se om jag klarar av det :-)

Dagens psalmvers, psalm 755:

”Vila i mig, du ska se att allt ska bli stilla i dig, genom mig kan du bli fri. Jag finns här hos dig fast vågorna går höga kan du vila, vila, vila i mig. Lita på mig, om du bara tar min hand leder jag dig till en lugn och skyddad strand. Jag finns här hos dig. Fast vågorna går höga kan du lita, lita, lita på mig.”

Blessings

 <3 <3 <3

 


Så många podcasts – så lite tid….

Jag har hittat ännu en podcast. Den heter Typology och handlar om the Enneagram. Den förra podden jag hade som handlade om (The Road Back to you) slutade eftersom den bara höll på så länge de lanserade boken med samma namn och Ian Morgan Cron, som var en av författarna till den fortsatte med Typology - podden istället och den är verkligen bra. Är man intresserad av The Enneagram eller vill veta vad det är och lära sig mer så är att lyssna på den podden ett bra sätt att börja på den vägen. Man kan också börja med att kolla hemsidan och där ladda ner ett introduktionskapitel från boken och även göra ett första bedömningstest. Ju mer jag lär mig om detta desto mer skulle jag vilja att alla andra också gjorde det. The Enneagram är ju ett ”personality typing system” – jag vet ingen bra beskrivning på svenska för det är inget vanligt personlighetstestande som Myer-Briggs eller liknande. Den sätter inte in en i ett fack utifrån hur man är och uppför sig i olika situationer utan den går mer på djupet i vem man är från början och hur man utifrån den kunskapen kan utvecklas att bli den bästa versionen av sig själv. Och att man utifrån detta också kan förstå andra människor, varför de är som de är och man kan utveckla sina relationer på ett positivt sätt. Ja, jag är långt ifrån expert på detta men jag lär mig gärna mer och då är Typology-podden en bra tillgång. Jag ska kanske klargöra också att även om jag prenumererar på många olika podcasts så betyder inte det att jag lyssna på alla varje vecka. Man får prioritera och när man har många att välja på så kan man ju lyssna på det som är mest intressant just då, eller det man vill utmanas på just då.

Solen skiner idag. Om en stund får det bli en promenad. Har städat och har tvätt i maskinen. Gabriel har studiedag idag. Efter promenaden får det bli datorjobb och så. Det finns en del att fixa där också.

Idag delar jag en psalm från Taizé, 773:

”Känn ingen oro, känn ingen ängslan, den som har Gud kan ingenting sakna. Känn ingen oro, känn ingen ängslan, Gud, din Gud, bär allt.”

Grace & Peace

 Fniss ;-)

 


4 månader

Igår blev Ziggy Stardust 4 månader. Han växer så det knakar. Emellanåt får man titta två gånger innan man vet om det är Ziggy eller Snuttan för de är väldigt lika varandra. Ziggy är lite gråare i pälsen, men det syns mest på nära håll. Det är så bra att vi har Ziggy nu. Snövit har verkligen fått den där lekkamraten hon saknade förut :-)

Idag blir det predikoförberedelse till söndag. De närmaste veckorna slipper jag göra program i alla fall för det blir andra gudstjänstledare. Det är jättebra. Jag är så glad när någon annan leder gudstjänsten och när det är olika varje gång, för då blir det heller inte monotont på något sätt. Det är också alltid uppskattat när någon i församlingen leder gudstjänsten.

Vädret är väldigt mycket höst nu. Man tittar ut på träden och de är gula, orangea, bruna etc. typiska höstfärger. Massor av löv på marken också. Mulet, soligt, blåsigt, regnigt, ja, allt detta om vartannat. Så en lite promenad och sedan datorjobb passar idag. Var också och handlade i morse.

Nu är det dags att trappa ner lite till på medicinen. 10% ungefär. Har tagit 75 mg i tre veckor och nu kommer nästa steg. Härefter blir det att gå väldigt sakta tillväga och det kommer säkert att kräva mycket tillit och tålamod. Tänk att det är det som predikan på söndag kommer att handla mycket om :-) Jag hade bestämt det innan jag visste var jag skulle vara i nedtrappningen.

Idag delar jag dagens psalmverser, 745, just i dessa ”Världens barn-dagar”:

I en värld full av kosmiska under ser barnet det vi inte ser. Ett löv som en vindpust gjort sönder blir en ängel som dansar och ler. Ser du änglarna, pappa, som dansar? Hör vilken vacker musik! ropar barnet och spelar på harpan med strängar av garn på en spik.

Men vi ser inte lekarnas mönster, vi hör inte låtsasmusik. Vi har bommat till våra fönster mot glädjen som var så unik. Så dansa med änglarna, dansa, mitt barn. Lek medan lekarna finns. Sjung till din harpa med strängar av garn, så länge du sångerna minns. En dag skall du finna att alla är barn i en större men klarare lek, där alla får dansa bland änglar och garn, där ingen har tid med nåt svek.”

Grace & Peace

 Myyys <3 <3 <3

 

 


RSS 2.0