Sommartid....eller?

I helgen ställde vi fram klockan till sommartid. Det märks inte i vädret i alla fall. Visst, solen skiner emellanåt just nu, men i övrigt är det inte helt skönt. I söndags kände jag inte av den förlorade timmen, men igår var den påtaglig i kroppen och lite idag också. Ändå var jag och simmade i morse, men det blev lite mindre än vanligt. Jag ska till sjukgymnasten om ett par timmar och det känns välbehövligt också.

I söndags var det ju Palmsöndagen och vi hade som tema ”Här rider Kingen in” på gudstjänsten. Jag hade fått hjälp att ta ut ackorden på pianot till sången, ni vet, ”Digidigidingdingding, här glider kingen in”, och så bytte jag då ut några ord och det blev rider och in hela kyrkan spinn. Så sjöng vi den slingar några gånger samtidigt som Jimmy (Johannas pojkvän) var utklädd till åsna och hade Gabriel, som var utklädd till Jesus, på ryggen och kom in i lokalen medan resten av barnen och några vuxna la ut ”mantlar” framför dem och hyllade Jesus. Det var väldigt uppskattat och ett bra åskådliggörande av bibelordet. Så predikade jag direkt efter det. Det var så roligt att det gick att genomföra till slut. Det var också så att Elinor ledde Gudstjänsten och Carl (11 år) läste bibelordet m.m. så det var flera som var engagerade. I och med söndagen har vi gått in i Stilla veckan som leder fram till Påsk och nästa tillfälle är torsdag kväll kl.18 då vi har Getsemanemöte.

Imorgon ska Snövit få träffa sin tvillingsyster Sötnos. Hon kom ju till ett annat par i kåren och de är riktigt lika varandra. Det ska bli kul att se om de känner igen varandra.

Jag har fortfarande ont i ögonen, eller inte ont direkt men irriterad, brännande, torr. Trots droppar flera gånger om dagen. Jag hoppas att det går över snart, just nu är det bara annoying.

Dagens bön från internet kommer här:

”Kristus, så många människor i din närhet ville inte förstå att du var på väg till korset.
Hjälp oss du när ingen annan ser oss i vår nöd.
När ingen annan förstår att vi har det svårt kan du ändå förstå.
Kristus, förbarma dig! Amen.”

Blessings

 :-)

 


Inspiration, trevliga möten, välsignelse och bubbelpool

Ja, det var en liten del av vad Ledardagarna i Örebro innehöll. Ca 220 Frälsis-ledare av olika slag var samlade i Pingstkyrkan i Örebro under tre dagar och det blir ganska intensivt, samtidigt som det är trevligt, intressant och mycket givande. Träsmak i baken var vi nog alla överens om att det gav dock… Så att ha bubbelpool på hotellet var ju en förmån. Jag och tre till av mina kollegor som bodde på samma hotell tillbringade en stund i den på onsdagskvällen. Det var väldigt skönt. Se’n är det ju så att när man är flera som dessutom sitter och pratar lite så går tiden väldigt snabbt och man märker inte riktigt hur länge man sitter där. Efteråt märkte jag dock att det hade varit lite för länge. Jag blev alldeles svag och svimfärdig och skyndade mig ner till rummet sär jag drack en massa vatten och fick upp blodtrycket lite. Efter en dusch gick jag och la mig, helt slut. Det var väldigt gott med frukost dagen efter :-)

Vi kom hem strax innan 17.30 igår i alla fall så vi hade en lugn kväll se’n. Gabriel är fortfarande sjuk. Febern vill inte släppa riktigt. Den går lite upp och ner och han hostar som bara den. Antagligen är det säsongsinfluensan han fått. Vi ska hämta lite skolböcker idag i alla fall. Annars har de klarat sig bra hemma utan oss. Det är jätteskönt att kunna lämna barnen själva några dagar och de klarar sig och kan dessutom ta hand om husdjuren.

Idag blir det att tvätta och att samla ihop allt från ledardagarna samt förbereda det sista inför helgen. Imorgon är det ju vårförsäljning 10-13 (dragning och auktion kl.12) med våffelservering. Missa inte det. Och på söndag är det gudstjänst kl.10.00 med temat ”Här rider Kingen in”. Det vill ni inte heller missa!

Idag delar jag en bön från Psaltaren 62:6-9

”Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp.
Han är klippan som räddar mig, min borg där jag står trygg.
Från Gud kommer min hjälp och min ära, Gud är min tillflykt, min starka klippa.
Sätt alltid din lit till honom, du folk, öppna ditt hjärta för honom. Gud är vår tillflykt.”

Blessings

 :-)

 


Festandets konsekvenser

Varför ska det av sådant som är så roligt bli så obehagliga konsekvenser? Gårdagen var en jättebra dag, med kårutfärden till Lidköping och Skövde. Båda gudstjänsterna gick så bra och det var roligt att predika och att träffa flera ”gamla” vänner och bekanta, speciellt i Skövde då. Jättekul! Vi var hemma igen mellan 20 och 20.30 så det var inte så sent, men jag hade så ont i huvudet, nacken och kroppen och var jättetrött. När vi kom hem hade dessutom Gabriel 38,5 i feber, så det är tur att han är ledig idag. Idag var febern borta, på morgonen i alla fall. Men han hostar och snörvlar, så vi får väl se vad det blir av det. Jag gick och la mig innan halv tio igår kväll och somnade som en sten, men så vaknade jag till vid 23.30 med hjärtklappning, yrsel, oro osv. Skit också! Resan blev för mycket för mig. Jag fick ta ett par tabletter och det lugnade sig så småningom så jag kunde sova. Senare kom Snuttan och la sig på mig och spann och slickade mina hände och då kändes det bättre. Men idag är det verkligen ”hangover”. Hela kroppen och knoppen skriker. Det är gungigt och ostadigt både på insidan och utsidan. Inser verkligen hur smart det var att ställa in Bibelsamtalet idag i förväg. Det hade bara inte funkat. Jag sitter här i soffan nu efter bibelläsningen, med vetekudden över axlarna och gott kaffe i muggen. Jag ser smulor, damm och katthår lite överallt, men orkar inte göra något åt det. Inte just nu i alla fall. Får se om det blir bättre när koffeinet kickat in. Det gör ju inte saken bättre att vi (Magnus och jag) ska åka till Örebro på Ledardagar imorgon till torsdag. Det återstår väl att se om krafterna kommer tillbaka tillräckligt för det. Det är i och för sig inte lika ansträngande, för där bor vi på hotell (med spa-avdelning). Jag kan gå iväg och vila när jag behöver det och måste inte vara med på allt. Jag kan välja efter hur jag mår och känner mig. Ja, jag får väl känna efter under dagen. Det är så retligt bara, jag har ju mått bra under en ganska lång tid nu. Känt mig stark och ganska pigg. Blivit inspirerad av Jonas Coltings föreläsning ”Den nakna hälsan som jag tittat och lyssnat på via Kostdoktorns medlemssidor. Jättebra är den. Och så blir det så här efter en dag med lite för mycket aktivitet, ljud, människor etc. Ja, ännu en gång har jag blivit påmind om att jag inte har några marginaler. Det är bara platt fall helt plötsligt. Ja, någon har sagt att ”Intelligensen visar sig på att man känner igen misstagen varje gång men gör dem” ;-) Det verkar stämma på mig….

Jag hoppas att den här veckan, fast att Ledardagarna kommer här, ska kunna fylla på mer energi och kraft. Till helgen har vi ju Vårförsäljning på kåren på lördag 10-13, men våffelserverig, lotterier, loppisbord, auktion m.m. Och på söndag kl.10 är det gudstjänst, Palmsöndagen, med temat: ”Här rider Kingen in”. Det blir en cool söndagsförmiddag kan jag lova, så missa inte den.

Nu behöver jag fylla på av Jesus, av Hans kraft, frid, energi och helande. En hoppfull bön för den här dagen delar jag med mig av:

”Herre, tack för blåsipporna och fåglarna som kommer tillbaka.
Tack för livet som föds på nytt och på nytt. Tack för ljuset och tveksam solvärme.
Tack för ännu en vår, Herre, fyll också mig med nyskapelsens kraft. Amen.”

Blessings

 ;-)

 

 


Total eclipse of the heart

Sjöng Bonnie Tyler en gång. Idag ska det bli total eclipse of the sun. Fast man kommer inte att se det så bra härifrån. Dels är det mulet och dels ska man visst kunna se det bäst på Färöarna och Svalbard. Jag hörde på nyheterna igår att det finns de som köpt flygplansplatser för att vara säkra på att vara ovanför molnen just vi rätt tid för att kunna bevittna hela solförmörkelsen. Det ska i alla fall enligt nyheterna börja i sydligaste Sverige vid kvart i tio och sedan röra sig norrut ganska snabbt. Vi får väl se hur mycket vi kommer att se av det hela. Just nu försöker solen i alla fall att lysa igenom molnen.

Idag rockar vi också sockorna. Det vill säga, vi har på oss strumpor i olika färger på fötterna, för att stödja att vi alla är olika. Imorgon är det Downs Syndrom – dagen, men vi börjar redan idag så alla skolor och arbetsplatser kan vara med.

Igår hade Johanna och jag ett litet ”utklädningsparty”, eller rättare sagt, vi provade igenom finklänningarna som hänger i en garderob i förrådet. Bl.a. var där min gamla brudklänning; en balklänning (som Johanna kom på att hon kan ha på studentbalen nästa år); långklänningen jag hade på min bror och svägerskas bröllop; Johannas tärnklänning som hon ska ha i sommar och ett par klänningar till. Det var riktigt kul. Jag kom faktiskt i både brudklänning och balklänning fast de är 25 respektive 30 år gamla. Fast jag kunde inte andas så bra, he, he, i alla fall inte i balklänningen.

Det är även vårdagjämning idag, så nu ska det vara vår, oavsett om det snöar eller inte ;-) Här är det i alla fall plusgrader så det får vi vara glada för.

En bön som jag gillar, av Margareta Melin:

”Du som vill att jag ska finnas du som vet att jag är jag -
du förstår mitt hjärtas längtan och är hos mig natt och dag.
Din är jag och all din kärlek får jag varje andetag. Amen.”

Blessings

 Jag i brudklänningen
Johanna i balklänningen :-)
Rocka sockan :-)

 

 


"Even death is not to be feared….

…by one who has lived wisely." Det är Buddha som sagt det, men det är så sant. Och programmetNär livet vänder” som gick igår, påminde om det. Pappan till en styckmördad son intervjuades och han berättade om hur livet verkligen gick som en berg och dalbana efter sonens mord och hur han hellre ville vara i himlen hos sin son än att vara kvar på jorden, trots att han hade fru och en son kvar här. Det var först flera år senare då han själv gick igenom en allvarlig operation, som kunde slutat riktigt illa om det hade varit så, men som gick bra och han återhämtade sig. Där vände det och han hade inte längre någon dödslängtan. Då förstod han det hans präst sagt till honom så många gånger: ”Låt de döda ta hand om de döda och de levande ta hand om de levande” (ja, det var ju Jesus som sa det från början, men ändå). Plötsligt förstod han att han skulle ta hand om sin fru och sin levande son, Han hade gått om tid att vara död och träffa andre sonen senare :-) Allt detta underlättades ju av att både han och hela familjen (tror jag) är troende Kristna och vet att de möts i himlen en gång och då har man ju evigheten kvar att vara tillsammans (om det nu blir viktigt där i himlen). I alla fall, det var ännu ett avsnitt i denna värdefulla serie.

Igår eftermiddag gick jag ut med snövit i koppel. Jag bar henne över gatan till Brunnsparken och släppte ner henne där för hon skulle få känna på hur det var att vara utekatt (inte för att hon ska bli det, men ändå). Först var hon jätterädd och tittade på mig och jamade och pep. Jag satte mig på huk och hon gömde sig under mig och försökte hoppa upp under min jacka på min rygg. Men hon satt väl där en stund och spanade för se’n blev hon modig och började gå över gräsmattan och bet lite på grenarna i buskarna och se’n ville hon gå mot trottoaren och gatan, men då fick jag ta henne tillbaka. Det var dock inte populärt utan hon ville tillbaka till gatan så då gick vi hem igen. Efter detta lilla äventyr var hon jättetrött hela eftermiddagen :-) Jag får nog ta ut henne en liten stund idag också. Det är soligt och fint väder så det är bra läge för det. Det skulle ju komma in regn och kanske snö sedan, imorgon och lördag tror jag. Blä.

I morse var jag på bibel & bön i Immanuelskyrkan och sen gick jag hem och städade. Väldigt välbehövligt var det. Det är extra skönt när det är klart.

Idag börjar utförsäljningen av Williams The & Kaffe. Johanna ska hjälpa till mellan 12-15. Såklart ska jag också dit och köpa några saker. Jättetråkigt att det blir såhär. Vi får hoppas att det blir något ännu bättre av det framöver.

En kort men väldigt kärnfull bön delar jag idag:

”Herre, tack för alla de små ting som jag oftast glömmer, Amen.”

Blessings

 Favorit i repris :-)
 

 


Ögondroppar och snödroppar

Solen skiner som bara den idag också, men i morse var det kallt i alla fall, när jag var och handlade. När man sitter här i soffan verkar det som sommar men det är det ju inte. Man ser också allt damm och smuts. Det är väl nackdelen med solsken :-) Enligt prognosen skulle det ju bli lite kallare i slutet av veckan och kanske till och med snö. Jag tycker det räcker med det nu. Jag behöver värme. Mina ögon behöver också värme. Precis som förra vintern har jag till och från, men ganska mycket till, haft irritation i ögonen. Det kliar och svider och bränner liksom. Jag droppar dem flera gånger om dagen. Byter droppar lite då och då för att få omväxling och ändå fortsätter det. Idag, ja, även igår, var det ganska jobbigt i ögonen. Se’n kan det vara helt ok några dagar. Det ser ju inte ut som någon inflammation eller infektion, så jag har ingen lust att gå till doktorn med dem. Det var ju likadant förra vintern. Då trodde jag det var något riktigt fel på ögonen och kollade hos doktorn och så, men efter ett tag när kylan försvann så försvann även obehaget i ögonen, så jag hoppas det gör det nu också. Men då måste det ju bli varmt snart! Det är faktiskt vårdagjämning på fredag och det växer snödroppar och andra vårblommor lite här och var.

Nu har Israel-gänget kommit hem igen. Det var många fina bilder på Facebook under de dagar de var där och det gör att jag igen hoppas innerligt att det blir en resa under 2016 så vi kan åka då. Jag till och med drömde i natt att vi skulle åka dit. Det var en konstig dröm egentligen, men jag vet att det handlade om att resa och att resa just till Israel.

Ikväll kommer del 3 av ”När livet vänder”. Det ser jag fram emot. Jag tycker att de programmen ger hopp om en bättre värld.

Idag delar jag ”Dagens bön” från internet:

”Enhetens Gud, vi tackar dig för vår församling och för människornas olika gåvor.
Hjälp oss att leva förenade med Kristus, vända mot världen, och öppna för varandra.
I Jesu namn. AMEN.”

Kram

 Lite humor såhär en vanlig onsdag ;-)

 

 


Frieri

Nu är det några dagar sedan jag skrev och ibland händer det mycket på de dagarna och ibland händer inget speciellt. Helgen som gick var en fin helg. Det var ju Melodifestival på TV och äntligen vann Måns Zelmerlöv. Det var väl hans tur nu. Gabriel sov över hos kompisar och kollade Mellofinalen där, och vi hade förmånen att ha Johanna hemma minsann. Det var en trevlig lördagskväll. I söndags hade vi Familjegudstjänst och det var en höjdare. Barnen (och ledarna förstås) gjorde det jättebra, både med sång & musik och att dramatisera både bibelorden och predikan, vilken handlade om när Jesus stillade stormen. Vi sjöng alla ”Du som stillar stormen” och alla som ville fick gå fram och tända ett ljus i ljusbäraren. Det blev så fint. Efteråt var det kyrkkaffe som vanligt.

Under kyrkkaffet tog Magnus till orda och passade på att fria till mig inför alla där :-) Jag har ju under en tid lagt ut lite pikar om att det under mars månad ju är 25 år sedan han friade första gången och eftersom vi nu planerar att ”gifta oss” igen, så bör han ju fria igen :-) Jag ska erkänna att jag började förlora hoppet om det dock… Men, minsann, med ett egentillverkat halsband av ett hjärta med siffrorna 25 inuti fick jag mitt frieri och visst, jag sa ja! Så nu går vi vidare med planerna till festandet i sommar.

Igår läste vi på Facebook att Williams The & Kaffe inte hittat någon köpare som kunnat/velat ta över på så kort tid, så han måste avveckla och stänga och nu fr.o.m. torsdag är det utförsäljning, allt för 50%. Jättetråkigt! Jag delade statusen på både min sida och på anslagstavlan Tranås-sidan och efterlyser entreprenörer som kan tänka sig att köpa och driva vidare i samma anda. Det är alldeles för ledsamt att den försvinner. Någon kommenterade: ”Var ska man då köpa ordentligt kaffe?” Ja, precis!

Idag är det Saint Patrick’s Day, som firas till minne av St Patrick från Irland. Det firas väl mest på Irland och i USA, där det är väldigt stort. Jag vet att man ska ha något grönt på sig, för att inte få ett nyp i baken.... (fråga mig inte varför men så är det). Whoops, jag har visst inte det. Det måste åtgärdas ;-)

En kort bön från Svenska Kyrkans hemsida:

”Du, morgonrodnadens Gud, till dig vänder jag mig med hela min glädje,
all min otåliga längtan och alla mina förväntningar. Amen.”

Blessings

 Frieri-halsband <3

 

 

 


Livräddare

Ja, inte livrädd i alla fall. Det var bra att få fräscha upp kunskapen om HLR igår kväll. Det var ju faktiskt 10 år sedan jag gick en sådan kurs och för 9 år sedan kom det ju nya rekommendationer. När jag gick skulle man köra 15 kompressioner och 2 inblås, nu är det 30 kompressioner och 2 inblås. Kompressionerna är viktigare än att blåsa in luft. Det var bra att få öva några gånger på dockor och att känna hur tungt det kan vara, men att det går mycket lättare om man har rätt teknik. Vi fick också lära oss hur man gör när det är små barn, hur man gör med en hjärtstartare och även hur man hjälper någon som satt något i halsen. Så det var ett par lärorika timmar. Nu känner jag att jag skulle klara av en sådan krissituation.

Det här med att Guds Ord är levande, det får jag verkligen uppleva med jämna mellanrum – det kan du också få om du läser din Bibel :-) Alltså, avsnitt, verser, kapitel som man läst massor av gånger, ibland bara skummat förbi för att de är tråkiga att läsa eller jobbiga att komma igenom, ”hoppar” plötsligt upp från sidan och går direkt in i hjärtat, som att säga: ”This one’s for you, babe” ;-) Jag håller på att läsa Bibeln från början och har kommit till 2 Mosebok. Idag läste jag kap 23-24, som handlar om lagen. Jättetråkigt låter det och kapitlet innan var verkligen tråkigt. Men så plötsligt, där i kap.23 hoppar orden ut – Gud har lovat Mose att sända en ängel honom för att skydda dem på vägen och föra dem till den plats Han har bestämt och Han säger till Mose: ”Om du lyssnar till honom (ängeln alltså) och gör allt vad han säger, skall jag vara dina fienders fiende och dina motståndares motståndare.” För mig var det betydelsefullt. Dessutom tyckte jag det var coolt att veta att det inte var Jan Guillou som kom på uttrycket ”Fiendes Fiende”. Längre fram i samma kapitel lovar Gud att driva bort fienderna, men inte på en gång, inte under samma år, utan ”Steg för steg ska jag driva bort dem, till dess du har förökat dig och kan ta landet i besittning.” Alltså, ni kanske bara tycker att det är meningslösa ord, men för mig betyder det jättemycket. Jag behöver ofta tålamod. Behöver bli påmind om att Gud har koll, fast jag inte har det. Han låter mig se en liten bit i taget, inte allt på en gång, jag ska göra mina uppgifter i det lilla och lita på Honom och vara trogen i det för Han har ”helikopterperspektivet”. Se’n var det lite roliga saker i kap.24 också, men de kan ni få läsa själva ;-)

Igen påminner jag om Familjegudstjänsten på söndag kl.10.00, det kommer att bli sååå bra.

En kort bön för dagen från internet:

”Led mig från död till liv, från lögn till sanning.
Led mig från vanmakt till hopp, från rädsla till tillit.
Led mig från hat till kärlek, från krig till fred.
Låt fred fylla våra hjärtan, vår värld, vårt universum. Amen.”

Blessings

På tal om tålamod ;-)
 

 

 


Klipp

Ja, det blev ett klipp igår, av håret alltså. Ett litet. Jag gick in till frisören som finns under vår lägenhet och frågade om han kunde göra något åt katastrofen på mitt huvud. Jag har ju bara låtit håret vara sedan jag klippte mig senast, typ i maj eller juni, och eftersom det var så kort då och uppklippt på olika sätt blev det bara helt oformligt när det växt ut, så det var helt nödvändigt att göra något åt. Nu har jag lite mer form på det i alla fall så det kan växa utan att stå åt alla håll. Det ska bli kort igen till sommaren och snyggt stajlat den 1 augusti ;-)

Igår kväll såg jag avsnitt 2 av ”När livet vänder” om Martha som fick cancer och fick transplantera 5 organ på en och samma gång och som två år senare vann 5 guldmedaljer i ett idrottsmästerskap för transplanterade. Där kan man prata om vändpunkt. Jag har sett och hört henne förut. Jag tror hon blev en av Sveriges hjältar för något år sedan. Det är något speciellt med detta program. Man får liksom inte bara se och höra om det som hänt utan även det som händer under ytan. Här var det bl.a. om känslorna att någon måste dö för att Martha skulle få leva. Och den personen som skulle dö visste inte om det medan Martha stor på väntelistan. Vilken sorg det framkallade och vilken tacksamhet och ödmjukhet som kom av det. Att orden ovanför ingången till kyrkogården "Tänk på döden", vilka förut varit tunga och provocerande, nu blev glada och uppmuntrande, för när hon nu tänker på döden så tänker hon på livet. En dag ska hon dö, men alla andra dagar är liv. Härligt uppmuntrande.

I natt har det varit frostgrader. Det var vitt på bilar och tak i morse. Nu skiner solen och värmer allt så det verkar som att det blir en fin dag idag. Ikväll ska vi ha en HLR-kurs för oss ledare på kåren. Jag tror det var någon från Röda Korset som ska komma och ha den. Jag har ju gått sådana kurser förut, i min undersköterskeutbildning, men det är ju så längesedan, så det behövs uppfräschning på den punkten.

Idag blir det dagens psalmvers, 280:2
”Giv mig, o Jesus, mer av ditt sinne, gör mig barmhärtig, ödmjuk och mild.
Giv mig mer kärlek, mod att försaka, djupt i mitt hjärta prägla din bild. Amen.”

Kram

 :-)

 

 

 


Får man vara lite stolt?

Igår såg jag plötsligt på Twitter att Anja Kontor hade retweetat och favoritmarkerat mina blogginlägg om ”När livet vänder”, som jag skrev förra veckan. Hon skrev till och med ett meddelande och tackade mig för ”det enormt fina inlägget” jag skrivit om det. Jag blev jätteglad faktiskt. Tänk att hon läste det. Min lilla blogg. Kul i alla fall! Nu kommer nästa avsnitt kl.20 ikväll. Det får vi inte missa.

Helgen som gick var i alla fall en fin helg, på flera sätt. Vi hade det lugnt och skönt och ledigt och på kåren hade Kjell och Ann-Cathrin dragit fulla hus, nästan i alla fall. Både de och andra hade haft fina dagar på alla sätt. Kul. Nu har de i alla fall åkt tillbaka till Danmark.

Idag skiner solen igen, men det blåser kallt fortfarande. Det blir väl lite varmare framåt dagen. Jag var och handlade imorse och nu är det lugnt en stund, med gott kaffe.

Igår fick jag boken ”How to be rich” av Andy Stanley. Den ser jag fram emot att läsa och att så småningom dela med mig av (det blir predikningar i juni ;-) Se’n tror jag (hoppas jag) att Tomas Sjödins nya bok, ”Det är mycket man inte måste”, kommer idag. Det är så smidigt att handla på nätet :-)

söndag kl.10 är det gudstjänst för hela familjen. Barn & ungdomsgrupperna ska medverka och det kommer att bli så bra. Missa inte det. Nästa söndag (den 22/3) då ska vi med hela kåren (ja, de som vill följa med) på en utfärd till Lidköping och Skövde och ha musikgudstjänster och jag får förmånen att åka med som predikant. Det blir korta predikningar den da’n, så det får plats mycket musik. Det blir nog ganska tufft för vi kommer att åka kl.7 på morgonen och komma hem sent på kvällen. Jag får ta med mig vetekudde och spikmatta. Men jag tror det blir kul att komma tillbaka till Skövde, vår första kår som kårledare. Det är i år 19 år sedan vi flyttade därifrån….

En kort dagens bön delar jag idag:

”Gud, hjälp mig att finna min botten i dig, så att jag får kraft.
Så att jag ser vart min väg ska gå. Amen.”

Blessings

 :-)

 

 


Liiite avundsjuk

När jag ser de vackra bilderna från Israel. Vi skulle ju varit där nu men kunde inte, av många anledningar. Jag hoppas verkligen att det blir en resa till under 2016. Då ska vi åka med. De som är där nu verkar ha en fantastisk resa i alla fall. Jag är glad att de lägger ut bilder på FB så man kan få ett litet hum om hur det ser ut och är där. Soligt och fint verkar det i alla fall.

Idag är det kallt och blåsigt här. Om en liten stund ska jag gå till Löfstakyrkan för ekumenisk bön och efter det ska jag direkt till sjukgymnasten, så det blir ett kort inlägg idag. Jag skriver nog mer imorgon.

En kort bön av Heliga Birgitta blir det i alla fall:

”Herre, visa mig din väg
och gör mig villig att vandra den.”

Blessings

 

 


Internationella kvinnodagen

Och Vasaloppet. Och ledig helg för oss, så nu är det gudstjänst på TV, från Biskopsgårdens kyrka på Hisingen i Göteborg.

I fredags var det ju Solistcafé på kåren och det var jättebra. Så duktiga musikanter vi har i musikkåren. Mycket folk och trevligt på alla sätt.

Igår var vi några timmar på A6 i Jönköping. Vi fikade på Espresso House (bryggkaffe…) och köpte strumpor och slipsar till Magnus och Gabriel till bröllopsfesten. Det är inte bra att vara ledig – man blir plötsligt av med en massa pengar….

Idag skulle vi ha varit med gänget med kollegor som åker till Israel. Det känns lite konstigt, men samtidigt var det nog ett bra beslut. De var flera timmar försenat från Arlanda (de åker Norwegian). Vi får följa dem på Facebook, om några lägger in bilder som förra gänget gjorde.

Idag skiner solen och det verkar vara riktig vår ute (vilket inte är så himla bra för dem som åker Vasaloppet….) Dock ser jag att det blåser ganska mycket så kanske skenet bedrar. Jag får gå ute en sväng sedan och känna efter. Det är i alla fall skönt att vara ledig såhär ibland en helg, även om helgerna i vanliga fall inte är särskilt betungande, tvärtom.

Idag är det tredje söndagen i fastan och temat i kyrkoåret är ”Kampen mot ondskan”. Jag delar en bön som skrivits just för den här dagen:

”Gud, du vet vad prövning och utsatthet är.
Ondskans alla ansikten har du sett. Kom med din närhet och styrka när jag är nära att svikta. Ge mig mod och uthållighet. Tack för att du inte lämnar mig ensam.
Bevara mitt hjärta och mina tankar i dig. Amen.”

Kram

 ;-)

 


Och livet vände….

Ja, igår berättade jag ju om att det börjat en ny säsong av TV-serien ”När livet vänder”. Resten av dagen igår blev en sådan dag. Jag var inne och pratade med William på Williams The & Kaffe, butiken/caféet som finns i vårt hus och där Johanna jobbade i julas. Och då fick jag veta att han p.g.a. sjukdom nu måste sälja butiken eller avveckla den, snabbt, innan mars månads slut. För han ska opereras och se’n kan han inte jobba på ett tag och då kan han inte ha kvar butiken. Vilken smäll alltså. Precis när det börjat gå bra för affärerna och ”hundåren” börjar bli avklarade. Och så inte få fortsätta med det som de tycker är så roligt. Snacka om tvärstopp och u-sväng. Johanna blev jätteledsen när jag berättade för henne, dels för Williams hälsas skull och dels för att både hon och han planerat att hon skulle jobba där i vår och sommar. Hon älskar ju verkligen det jobbet. Nu vet vi inte hur det blir. De har tydligen en intressent på butiken, men det måste ju säljas till rätt person som kan och vill driva det vidare i samma anda och så. Annars är det lika bra att avveckla och då måste det gå fort. Om det blir en ny ägare kommer han ju naturligtvis att rekommendera Johanna starkt för denne och hon får ju själv göra det också. Johanna och jag gick dit och fikade och pratade med dem en stund när hon kommit hem från skolan och hon fick krama om dem och så. Jag kom helt av mig och drack en liten cappuccino och åt en pralin (vi blev bjudna på pralinerna) och inte förrän vid sista klunken kom jag på – ”vänta nu, jag ska ju avstå från mjölk och godis…..” Jag får skylla på tillfällig sinnesförvirring…. Nu fick vi i alla fall nya ämnen på bönelistan. Så, livet kan plötsligt vända och ta en annan riktning och nu återstår att se vart denna leder.

Ikväll är det ”Solistcafé” på kåren kl.18.00. En kväll med musikkåren med mycket musik förstås, i flera olika konstellationer. Servering blir det förstås också. Kjell & Ann-Cathrin Bergman kommer och gästar kåren nu i helgen när vi är lediga, så de kommer både att sjunga en stund vid 11-tiden på caféet imorgon; ha hand om hela gudstjänsten på söndag; hälsa på oss på Bibelsamtalet på måndag och vara gäster på tisdagsträffen på tisdag. Så det blir många tillfällen för kårens kamrater att träffa dem. De kommer redan i eftermiddag så de är väl med ikväll också.

Idag, på Världsböndagen, delar jag en bön av den helige Franciskus:

”O Herre, gör mig till ett redskap för din frid. Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förlåtelse. Där oenighet finns, låt mig få komma med enighet. Där tvivel finns, låt mig få komma med tro. Där osanning finns, låt mig få komma med sanning. Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hoppet.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädjen. Där mörker finns, låt mig få komma med ljuset.
O gudomlige Mästare, låt mig sträva inte så mycket efter att bli tröstad, som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå, inte så mycket efter att bli älskad, som att älska. Ty det är genom att ge, som man får, genom att förlåta, som man blir förlåten, och genom att dö, som man uppstår till det eviga livet.”

Blessings

 

 


Ny säsong

Av När livet vänder” började igår på Svt2. Det är ett av de bästa programmen Svt sänder. I går var det en av ungdomarna som var med på Utöya den 22 juli 2011 och blev skjuten av Anders Behring Breivik. Han var då endast 17 år och gjorde allt för att skydda sin lillebror som bara var 13 år. De sprang till norra delen av ön, tror jag, och försökte gömma sig tillsammans med en del andra. Det var nära vattnet och när skotten kom närmre och han själv blev träffad knuffade han ut sin lillebror längre ut i vattnet och sa att du måste fly. Se’n blev han skjuten i huvudet och såg inte till lillebror mer. Han berättade att han låg där i vattenbrynet och försökte känna efter hur illa skadad han var. På vänster hand var flera fingrar av och han kände upp mot huvudet och insåg att han rörde sin egen hjärna och då slutade han känna efter….. Han låg och pratade för sig själv, sjöng, gjorde ljud av olika slag, allt för att inte svimma av för då visste han att han skulle dö. När polisen kom han hade precis svimmat och de satte en lapp med ”död” på honom. Men någon som legat nära där kämpade för att de skulle ta honom med för hon hade hört honom prata och hon visste att han levde. Lillebror hade klarat sig undan skotten och förts med buss till kriscentret som upprättades en bit därifrån. Och han hade stått, våt och frusen, i flera timmar och väntat på att hans storebror skulle komma med nästa buss, men han kom ju aldrig. Ingen visste mer än att han blivit skjuten i huvudet och då trodde alla att han var död. Han levde dock och opererades. Flera fingrar på vänsterhanden fick amputeras. Höger öga togs bort och ett fragment av den sista kulan sitter fortfarande kvar i hans hjärna och kommer att sitta där hela livet. Han låg i koma i någon vecka och familjen förberedde sig på att han inte skulle överleva, men på sin 18-års dag vaknade han ur koman och var utom fara. Anja Kontor frågade om han varit rädd där på Utöya och han sa att han varit helt lugn för sin egen del men väldigt rädd för sin brors del. Ingenting fick hända lillebror och det var det som fick honom att kämpa så febrilt att överleva. Han hade sedan vittnat i rättegången mot Breivik och han sa att även där var han helt lugn och hade koll på allt han skulle säga och göra. Han hade sett Breivik i ögonen, men sa: ”Det var alldeles tomt. Där fanns ingenting att hämta. Det var märkligt.” Ändå hade han fått rättssalen och till och med Breivik själv, att skratta till lite. Han hade suttit med Breivik på sin högra sida (där han inte har nå’t öga), och sagt att det var bra att han var blind på höger sida för då slapp han se honom. Då skrattade till och med han. Anja sa: Så du lät ditt ljus lysa upp mitt i det hemska. Ja, sa han, det var som att säga: ”Tack för senast. Fuck off.” ;-)

Jag tyckte att hela den där händelsen var helt fruktansvärd, man norrmännen i allmänhet och statsministern i synnerhet gjorde verkligen ett starkt intryck på mig genom att vända att det mörka, hemska, onda till något gott. De vägrade att låta sig slås ner oavsett om det led, grät och skrek inombords. De vände verkligen alltihop till något gott. Och kanske är det därför som just programmet igår berörde mig så. Livet går vidare. Ja, många dog och det var fruktansvärt, men många överlevde och kan lyfta det goda vidare.

Idag skiner solen på oss. Det ser ut som vår när man tittar ut. Jag har inte varit ute än så jag vet inte hur det känns, men det kommer. Istället har jag städat nu på morgonen och nu har det smakat gott med en stor kopp kaffe.

Här är då ännu en bön ur ”En liten bönbok”, en bön om hopp:

”Ljusets Gud, Lys upp våra liv med ditt eviga ljus, omslut oss med din närhet, fördriv allt mörker och låt oss för evig lovsjunga dig.”

Blessings

<3
 

Kaffe med????

Igår beställde jag smycken på nätet. Örhängen och halsband som jag ska ha den 1 augusti. De är jättefina. Och billiga ;-) Det är mycket man kan hitta på nätet och det är praktiskt. Jag är ju inte förtjust i att gå i affärer och shoppa. Bara ibland. På lördag t.ex. ska vi ju ta oss till Jönköping, till A6, och förlusta oss. Vi börjar såklart på Espresso House :-) Dessvärre kom jag ju på igår att jag inte kan ta min ”vanliga” stora cappuccino då. Jag avstår ju från mjölkprodukter! Attans! Ja, ja, det ska ju kännas att avstå. Och det gör det kan jag lova. Undrar vad jag ska ta istället. Vanligt bryggkaffe? Det är som att gå på Baskin Robbins och äta vaniljglass….

Igår satt jag också och skrev på själva programmet till högtiden den 1 augusti. Jag vet att det är 5 månader kvar, men det är bäst att vara ute i god tid, det är ju många som är inblandade, både i musiken och annat.

Idag är det ”aprilväder” fast det bara är mars. Snön igår töade bort under dagen och imorse var det ett tunt lager igen, som har töat bort nu. Men för en stund sedan snöade det igen, så nå’n ordning är det ju inte.

Igår fick jag låna ”En liten bönbok” och i den finns så mycket, en hel skatt, och boken finns inte att köpa längre och inte att beställa från förlaget heller. Så himla knäppt. Den är ju hur bra som helst. Jag vill ha en sådan. Här är en av de korta morgonbönerna av Margareta Melin:

”Tack min Gud för att jag vaknar frisk och glad till en ny dag. Din är dagen, din är solen, din är jorden, din är jag.”

Kram

 Vill ha.....

 

 

 

 


Rikedom

Ja, det var rikedom i söndags på gudstjänsten, både som tema och innehåll. Tranås Gospel sjöng fantastiskt och hela gudstjänsten var verkligen rik. Predikan finns att lyssna på eller ladda ner här. Att avrunda dagen med hemgrupp var också en höjdare.

I morse när jag skulle köra iväg och simma fick jag ännu en gång hämta de undanställda vinterkängorna i förrådet, för gatorna täcktes av snö i morse igen. Det töar nu så det känns ju ganska onödigt med de där snöfallen. I lördags sken solen och det var riktigt vårlikt ute. Och nu är det ju mars månad så det finns hopp :-) Det var riktigt skönt att simma idag. Inte alls mycket folk. Ett tag var det bara jag och en till i hela bassängen. Ibland händer det ;-)

Igår kväll var jag och Johanna på en makeup-kväll med Mary Kay och fick testa lite olika färger och så, så vi vet ungefär hur sminkandet ska se ut på festen i sommar. Det var trevligt. Vi såg ut som filmstjärnor när vi kom hem, lagom tills vi skulle tvätta av det igen ;-)

I helgen läste jag ut den sista Narnia-boken. De är ju alldeles fantastiska. Alla som inte läst dem bör göra det, vilken ålder man än är i. Jag kom också på att jag i bokhyllan har en biografi om CS Lewis, en bok som heter ”Jack”. Har haft den där i flera år men aldrig riktigt känt mig motiverad att läsa dens. Nu har jag börjat läsa den.

Psalm 46 läste jag nu på morgonen, här kommer ett par verser:

”Gud är vår tillflykt och vår styrka, en hjälp i nöden, som aldrig svikit.
Därför räds vi inte om än jorden skälver och bergen störtar i havets djup, om än vatten brusar och skummar och bergen darrar vid havets uppror.”

Blessings

 Favorit i repris <3

 


RSS 2.0