Valborgsmässoafton

Tänk att det redan är Valborgsmässoafton och imorgon första maj. Tiden går verkligen fort, känns det som i alla fall. Det var inte länge sedan det var nyårsafton….

I morse var jag på gymmet och tränade. Det gick bra och kändes skönt. Inget långt pass idag heller, men så får det bli. Det var ju två veckor sedan jag var där. Förra veckan blev ju lite knäpp när Gabriel blev sjuk och så, så nu blev det liksom träning på nytt igen. Jag hoppas att ha kraft och ork att kunna gå dit och träna mer regelbundet nu. Jag behöver bli starkare i musklerna så värken kan hållas i schack och kroppen bli fastare och stadigare.

Imorgon är barnen lediga från skolan igen, det är ju första maj. På fredag ska jag tillbaka till veterinären med Snuttan och då hoppas jag att body och tratt ska kunna tas bort helt och hållet. Det är riktigt synd om henne och dessutom väldigt svårt att få i henne medicinen. Men det är ju inte så konstigt, jag menar, vem gillar penicillin?

Igår kväll var jag på föräldramöte i tjejernas klass. 45 minuter tog det ;-) sådana föräldramöten gillar jag, precis min stil.

Jag har packat nio flyttkartonger nu och vardagsrummet börjar redan bli fullt. Har liksom ingenstans att ställa dem. Staplar på höjden.

Trevlig Valborg alla

Kram


Hjärtats tro

Nu är hela familjen samlad igen. Magnus och flickorna kom hem igår eftermiddag efter en bra helg i Halmstad. Flickorna har nationella prov i engelska idag… Gabriel är i skolan igen idag. Det är bra. Snuttan lyckades komma åt och slicka på såret igen igår fast hon har body på sig, så nu är det både body och tratt igen och hon är inte glad. Men hon får stå ut till fredag, och vi med....

Jag hade en ganska jobbig natt. Vaknade vid tre-tiden med ringningar i örat, helt sjukt alltså. Gick upp på toa och då släppte det. Hm. Sedan några jobbiga morgontimmar med hjärtklappningar och kall och varm om vartannat. Suck. Blev lite bättre innan jag steg upp. Nu har jag varit på återbesök hos hjärtläkaren och EKG var helt normalt. Pulsen nere på 72 och blodtrycket var 110/60 – åter ett typiskt Monica-blodtryck :-) Det känns bra. Ingen risk för hjärtinfarkt i alla fall. Jag ska få hela min journal hemskickad av henne så jag kan leta upp en bra läkare i Tranås och ge den till när det blir aktuellt. Jag kommer att behöva ta Seloken så länge jag tar Venlafaxin, i alla fall i doser över 37,5. Kanske behöver jag Seloken även annars p.g.a. sjukdomen och den jag är i mig själv. Hon är en ovanlig läkare. Så varm och omtänksam. När jag skulle gå så önskade hon mig all lycka till med livet och allt, ”och du har ju Gud som hjälper dig”, sa hon, innan hon kramade om mig hårt. Det är man inte van vid att läkare säger och gör. Jag har inte träffat henne så många gånger men jag kommer att sakna henne. Tänker på ”hjärtats tro” när jag tänker på hene.

Kommer att sakna min psykiater och terapeut också. Alltså, de får flytta med till Tranås, tycker jag. Det vore det bästa.

Imorgon ska jag försöka ta mig till gymmet igen. Hoppas det kan bli mer regelbundet nu…

Ur ”Böner som ger hopp” från Sv. Kyrkans hemsida hämtar jag bönen:

”Gud, jag sätter mitt hopp till dig. Genom Jesus liv, död och uppståndelse har du förnyat världen, och du skall en gång fullända den. Därför har mitt liv en mening och ett mål. Du håller vad du lovat: därför hoppas jag på förlåtelse och evigt liv, för mig och alla människor. Hjälp mig att mer och mer leva av detta hopp.
Amen.”

Blessings

 

 


Att växa i tro

Ja, det är temat för den här söndagens gudstjänster. TV-gudstjänsten är idag också från Rydaholm och den inleddes med sången ”Saliga visshet, Jesus är min.” Och gudstjänsten fortsätter med många fina sånger. Barnkören sjunger om ”Under, vem kan göra under, inte du eller jag med Jesus kan.”  Och nu sjunger alla ”Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dig.” Jag tycker verkligen om dessa sånger och jag vill verkligen göra mitt liv till en lovsång till Jesus och i dagar av glädje och dagar av sorg vill jag leva var dag till hans ära. Det är bara så svårt ibland när livet blir för tungt och svårt. ”Herre, öppna på nytt mina ögon så jag ser att hos Dig är min frid.” Att växa i tro är väl att leva tillsammans med Jesus och låta sig formas av Honom. Man blir lik den man umgås med, heter det ju, så om man umgås mycket med Jesus bör man bli lik Honom och kunna få ett hjärta och sinne som mer liknar Hans och låta det visa sig i ord och handlingar. Guds ord är fullt av löften och Gud är den ende som man kan vara säker på håller Dina löften:

”Gud håller sina löften, kärleksfull i allt han gör.
Herren stöder dem som vacklar, han rätar krökta ryggar.
Allas ögon är vända mot dig, och du ger dem föda i rätt tid.
Du öppnar din hand och stillar allt levandes hunger.
Rättfärdig är Herren i alla sina gärningar, kärleksfull i allt han gör.
Herren är nära alla som ropar, alla som av hjärtat ropar till honom.”
(Psaltaren 145:13b-18)

Gabriel mår bättre och ska få duscha idag (det behöver han ;-) och imorgon gå till skolan igen. Snuttans sår ser också bättre ut, men det är jättesvårt att få i henne antibiotikan.

Imorgon bitti ska jag på återbesök hos hjärtläkaren. Ta EKG och blodtryck och prata om hur det gått sedan sist.

Solen skiner och det känns vårlikt i luften idag. Skönt. Senare i eftermiddag kommer Magnus och flickorna hem igen. Också skönt.

Kram


Sista helgen i april

Magnus och flickorna kom iväg till Halmstad igår eftermiddag för Supernajs helgen. Det blir säkert jättekul för dem. Snuttan är inte så lycklig över att ha body på sig och gillar definitivt inte medicinen, det är svårt att få i henne den. Än så länge har hon inte kommit åt såret så hon slipper tratten. Vi får väl se hur länge det varar. Gabriel har legat i sängen och tittat på TV fram tills nu. Han får fortsätta ta det lugnt, men jag hoppas han kan gå till skolan på måndag. I eftermiddag kommer mor och far hit en stund och hälsar på.

Jag sov ganska ok i natt också. Ont i huvudet idag med och ostadig. Tung liksom. Har börjat få ont i ögonen, irriterad, torr. Droppar dem nu några ggr om dagen, men de är ändå irriterade. Googlade lite och det var inte helt ovanligt som biverkning av Venlafaxin. Det här med tunga ögonlock, ont i huvudet och yrsel var inte heller ovanligt. Jag vet ju egentligen det men vet också att Venlafaxin är den som funkar bäst på humör och sinnesstämning. Känns som att det vore bra om allt kunde bli bra nu, tycker jag…

Det är sol ute i alla fall, än så länge. Ska gå en sväng och lämna tillbaka hyrfilmer.

Kram

Wise words from Yoda

 


Tar det aldrig slut

I onsdags eftermiddag åkte jag och flickorna till sjukhuset och hälsade på Gabriel och Magnus. Gabriel var risig och trött och illamående efter operationen, men glad att vi kom och hälsade på. Igår körde jag dit på morgonen för att avlösa Magnus, och då kom doktorn och pratade med oss och skrev ut Gabriel. Vi väntade ett par timmar och tittade på film och se’n åkte vi hem. Nu är det ipren och panodil som gäller några dagar och han blir bättre.

Idag på morgonen fick jag återigen åka med Snuttan till veterinären för såret är nästan inflammerat längst ner. Hon är ju så snabb att slicka när hon kommer åt. Vi tog av henne bodyn och tratten i onsdags kväll och hon blev ju så glad, men nu får hon ha dem igen några dagar och äta antibiotika en vecka. När jag körde till veterinären fick jag punktering på bilen. Serioulsy! Nu får det vara bra. Tack gode Gud för Magnus. Jag ringde honom och han kom och hjälpte mig. Tur ändå att det hände nu och inte senare idag för Magnus och flickorna ska köra till Halmstad i eftermiddag på Supernajs helg (ungdomshelg inom Frälsningsarmén). Så nu blir Gabriel och jag ensamma med djuren igen några dagar.

Snart ska jag gå och hämta Snuttans medicin på apoteket. Det är tråkigt grått väder idag. Fortfarande likadant inombords också. Trist, utdragen dalgång den här gången. Så läste jag på min bibelvers-app på telefonen:

”Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand.” Jes 41:10

Blessings

 


Nog nu

I går eftermiddag åkte Magnus med Gabriel till akuten igen och Gabriel blev inlagd på barnkirurgen för observation och en massa provtagningar. Magnus stannade förstås hos honom. Tydligen blev han sämre senare igår kväll och i morse fick jag sms från Magnus att Gabriel skulle opereras då…… Han bör vara färdig nu. Magnus ska ringa när han är tillbaka på avdelningen. Alltså, nu tycker jag att det är nog.

Det känns ju inte helt bra att inte jag är där hos honom, samtidigt som jag känner i hela kroppen, ja, i hela mig, att jag inte orkar det. Är verkligen i dalgången nu. Skit. Det är förstås fantastiskt bra att Magnus kan vara där, men ändå. Jag låg visserligen inne med Gabriel en hel vecka i isolering när han var 4 månader gammal och hade RS-virus och jättesvårt att andas…. Nä, jag får sluta ha dåligt samvete och vara tacksam att Magnus kan ta detta.

Flickorna har nationella prov idag… också. Det är tufft för dem nu. Jättemånga prov och mycket jobb i skolan. Och idag är de också oroliga för Gabriel förstås.

Ännu en dag att överleva.

Några ord ur Psaltaren:

”Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, svik mig aldrig!
Du som är trofast, rädda mig, lyssna på mig, skynda till min hjälp.
Var min klippa dit jag kan fly, borgen där jag finner räddning.
Ja, du är min klippa och min borg. Du ska leda och styra mig, ditt namn till ära.
Du ska lösa mig ur snaran de gillrat, du är min tillflykt.
Jag överlämnar mig i dina händer.
Du befriar mig, Herre, du sanne Gud”.
(Psaltaren 31:2-6)

”Gud är vår tillflykt och vår styrka, en hjälp i nöden, som aldrig svikit.
Därför räds vi inte om än jorden skälver och bergen störtar i havets djup, om än vatten brusar och skummar och bergen darrar vid havets uppror”.
(Psaltaren 46:2-4)

Blessings

 

 


Tisdagssyndrom

För många år sedan när jag jobbade skift myntade vi uttrycket ”tisdagssyndrom”. Ena skiftet började vi kl.06.00 och måndagarna gick ganska bra på jobbet för då hade man energi kvar från helgen, men tisdagsmorgonen var hemsk och hela tisdagen var tung och jobbig. Det här med tisdagssyndrom har hållit i sig mer eller mindre under åren oberoende av vad jag jobbat med. Det är lite tisdagssyndrom idag. Mår ungefär som igår tror jag. Försöker ignorera och intala mig att det blir bra igen. Det går sådär…

Gabriel kom hem från skolan igår igen med magont och går dubbelvikt. Jag fattar inte vad detta är. Han är hemma idag igen, han kan ju inte gå till skolan när han inte kan gå rakt. Suck.

Blåsigt och regnigt är det ute idag. Aprilväder.

Jag har packat två flyttkartonger nu och det märks inte. Inser att vi nog har mer än vad jag trodde….

Kram


Leva nu eller sedan....

Har varit med Snuttan hos veterinären och tagit bort stygnen. Tyvärr får hon ha tvångsklädseln ett par dagar till för det hade inte riktigt läkt på två ställen, men annars såg det jättebra ut och hon var så duktig när veterinären tog bort stygnen och tvättade såret. Jag hoppas det sista läker snabbt så vi kan ta av body och tratt.

Igår eftermiddag hände något jätteobehagligt. Jag bara satt på min pilatesboll och tittade lite på TV. Olivia låg i soffan. Plötsligt, ”out of the blue”, kände jag plötsligt hur allt började gunga, jag blev kall och varm och det gick ut i båda armarna och jag kände att ”nu svimmar jag”. Jag andades djupa andetag, men det ville inte släppa. Jag reste mig och gick ut i köket (ville inte skrämma Olivia) och satte mig på huk, men det kändes fortfarande obehagligt och hjärtat slog jättefort. Se’n la det sig så sakteliga och pulsen gick ner lite grand också, men jag fortsatte känna mig lite svag och ostadig och rädd. Vad var nu detta? Blodtrycksfall? Bara sådär helt oväntat? Skitjobbigt och jag tycker jag har haft tillräckligt nu. Det räcker! Kanske PMS kan vara inblandat i och för sig. Idag känner jag mig trött, svag, yr och ostadig. Nere. Ny dalgång? Vad knäppt det är. Från ingenstans kan allt detta falla över mig, men när jag är med om något traumatiskt som att åka med Gabriel till akuten och nyopererad katt, då klarar jag mig fint, eller efter Johans behandling i torsdags då det bara var skönt, what’s the deal?

Jag såg en liten del på TV igår om Björn Hellqvist som är 35 år gammal och har Parkinsons sjukdom (ca 6 minuter in i programmet). Han har efter 18 månader blivit så pass bra med medicin och att hantera livet att han nu är tränare för Malmö Redhawks. Det ser så himla bra ut i TV, men när man fick se hans medicinskåp som var överfullt och veta att hans starka mediciner tär på kroppen och speciellt på levern, så är jag tacksam att jag inte är i hans skor. Han sa: ”Detta är det liv jag har att leva och jag måste leva det nu, jag kan inte vänta på att jag ska leva sedan.” Så sant förstås och det är lättare att tänka så vissa dagar och svårare andra, även för honom antar jag. Mina svårigheter är inte att jämföras med hans, men det gör dem inte mindre svåra. Vill dock leva nu, inte vänta och inte bara överleva.

Kram

 

 


"Vägen till livet"

”Det blir inte alltid som man har tänkt sig i livet, men det kan bli bra ändå”. De orden fanns med i inledningen till dagens TV-gudstjänst som har temat ”Vägen till livet”. Även denna söndag är det från Rydaholms frikyrka och det är liv i både sång och tal.

Predikan handlar en del om hur oron kan ta ett krampaktigt tag i våra liv och få oss att glömma allt som Jesus gjort i våra liv. Bibelordet är från Johannes 14:1-14

”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Och vägen dit jag går, den känner ni.” Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom.” Filippos sade: ”Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss.” Jesus svarade: ”Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar. Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig. Eller tro åtminstone för gärningarnas skull. Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större. Ty jag går till Fadern, och vad ni än ber om i mitt namn skall jag göra, så att Fadern blir förhärligad genom Sonen. Om ni ber om något i mitt namn skall jag göra det.”

”Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig”. Ja, lättare sagt än gjort och ändå är det en stor förmån att få vara vän till Jesus och veta att hans famn är en trygg plats att vara i.

Solen skiner åter igen och jag hoppas på en skön stavpromenad idag också.

Imorgon är det äntligen dags för återbesök hos veterinären för Snuttan. Hoppas hon blir av med body och tratt då. Vi tar av henne tratten under dagen när vi kan ha koll på henne, men på natten får hon ha den och då är hon inte glad…

Avslutar med överlåtelsebönen jag gillar så mycket:

”Du som ville mitt liv och har skapat mig efter din vilja,
allt i mig känner du och omsluter med ömhet,
det svaga likaväl som det starka, det sjuka likaväl som det friska.
Därför överlämnar jag mig åt dig utan fruktan och förbehåll.
Fyll mig med ditt goda, så att jag blir till välsignelse.
Jag prisar din vishet, du som tar till dig det skadade 
och lägger din skatt i bräckliga lerkärl.
Amen.”

Blessings


Helg igen

Fredag igen. Ännu en vecka förbi och tiden verkar flyga snabbt nu. Solen skiner men det blåser ganska mycket.

Mitt mående är ungefär status quo. Öm i musklerna efter behandlingen ;-) I eftermiddag ska jag på utvecklingssamtal för Gabriel. Tänk att det är dags igen. Tycker inte det var längesedan sist och ändå var det i höstas.

På söndag ska vi få hit en packe flyttkartonger från flyttfirman, så vi kan börja sortera och packa en del av det som vi själva kan och får packa. Resten får firman packa.

Jobbigt att se Snuttan, hon har ju både body på sig och tratt runt halsen. Helt hämmad är hon. Bara ligger. Vill ingenting. Ska på återbesök till veterinären på måndag. Hoppas hon slipper tvångsklädseln då.

Ett bibelord från Psaltaren idag också:

”Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp?
Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg.
Han sover aldrig, han vakar ständigt, han som beskyddar Israel.
Herren bevarar dig, i hans skugga får du vandra, han går vid din sida.
Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten.
Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv.
Herren skall bevara dig i livets alla skiften, nu och för evigt.”

(Psaltaren 121)

Kram


Three down!

Har nyss kommit hem från Johan och behandling. Det gick bra. Ingen konstig reaktion under eller efter behandlingen. Lite gungig emellanåt, men inget värre. Och då låste han ändå upp nacken på båda sidor och lite i bröstryggen. Resten av tiden fick jag massage. Oj, vad det var välbehövligt. Nu sitter jag i soffan och dricker kaffe. Gott och skönt.

Snuttan är ingen glad katt just nu. Igår kväll var hon så akrobatisk så hon kom åt sitt sår, trots bodyn, och bet hål längst ner. Jag tror hon försökte bita av det sista stygnet. Så det kom lite blod. Hon blev nog rädd själv och det gjorde säkert ont för hon var jätteförsiktig sedan att inte sitta och ligga på den sidan. Jag tvättade av såret och se’n på med tratten igen. Så nu har hon både body och tratt och är jättesur. Gör inte mycket väsen av sig nu. Hoppas det läker som det ska i alla fall så veterinären kan ta stygnen på måndag när vi ska på återbesök. Veterinären ringde igår i alla fall och sa att provsvaren kommit och knutorna de tog bort var godartade, så det var inget farligt. Skönt!

Det blåser ganska mycket idag, men det är varma vindar så en stavpromenad blir det väl i alla fall om en stund.

Ett bibelord från Psaltaren 33:4-9

”Herrens ord är att lita på, han handlar alltid trofast.
Rätt och rättfärdighet älskar han, Herrens kärlek fyller hela jorden.
Genom Herrens ord blev himlen till och rymdens här på hans befallning.
Som i en lägel samlade han havet och lade djupens vatten i säkert förvar.
Må hela jorden bäva inför Herren, alla som bor där frukta honom.
Han talade och allt blev till, han befallde och det skedde.”

Blessings

 


Ouch!

Jodå, jag kom ur sängen i morse dock med en hel del träningsvärk. Det är visserligen en typ av värk jag gillar men det gör mig också lite mer ostadig och tung idag. En stavpromenad i solen kanske hjälper lite. ”Träna bort träningsvärken…..”

Magnus är jätteförkyld. Det började med hosta redan lördags och nu har det brutit ut ordentligt. Någon i Örebro som hann vara givmild innan han körde hem igen.

Snuttan ligger och snarkar här bredvid mig i soffan. Hon gillar fortfarande inte sin body, men kanske hon börjar vänja sig lite. Hon väckte mig kl. 2.30 inatt och ville ner från stolen. Hon tror fortfarande inte att hon kan hoppa ner själv….. Se’n låg hon på mig resten av natten.

Kram

 


Two down - one to go....

Två trösklar avklarade – frissan och gymmet, var och tränade idag på morgonen. Det var helt ok, fast svetten rann efter typ en kvart. Det blev inget långt pass, men det kändes lite bättre än det gjorde när jag var där i höstas. Vi får väl se om jag kommer ur sängen imorgon. I omklädningsrummet efteråt träffade jag på en dam som jag träffat många gånger förut. Jag tror hon är från nå’t östland från början och hon tränar efter att ha haft en stroke, tror jag. ”Oj, det var längesedan sa hon. Jag tycker mycket om dig. Ja, jag är lite dum.” ”Nä, det tycker jag inte du är”, sa jag. Det spelar ingen 0m hon gillar mig för mina tatueringar eller om hon tycker att jag ser glad ut, eller så. Jag blev glad i alla fall. En helt vanlig tisdags morgon fick jag en sådan fin hälsning. En tröskel kvar – behandling hos Johan. Det har jag bokat till torsdag morgon.

Jag var med Snuttan hos veterinären igår och hon fick en body att ha på sig så hon inte kommer åt såret. Man får öppna den och lufta såret när man har koll på henne och ev. tvätta det lite. Hon gillar den inte, kan man ju lugnt säga. Hon tycker det känns konstigt och vill inte gå, utan sätter sig på golvet och jamar, om hon inte är jättenödig och behöver gå på lådan, få då kan hon gå….. Ja, hon vänjer sig väl. Det är ju denna veckan kvar.

Klockan 13 idag ska jag till psykiatern. Det var ett tag sedan nu. Det är skönt ändå att relativt regelbundet få komma och prata och ställa frågor som jag samlat på mig om mitt mående och andra saker och så.

Jag är tacksam för att jag har en så bra läkare och en så bra terapeut och en så bra personalchef och en så bra handledare på Försäkringskassan. Nästa avstämningsmöte är den 17/5 och jag hoppas då att det fortsätter att vara ett bra förhållande med oss alla.

Det är runt 10 pulsgrader ute nu så våren har börjat. Mulet dock än så länge idag och i natt regnade det, men det verkar hoppfullt framöver i alla fall.

Facebook är en riktig uppmuntrare när man fyller år. Sedan jag gick med i Facebook har jag varje födelsedag fått jättemånga grattishälsningar. Kul tycker jag.

Kram

Pinsamt.....

 

 


Namnsdag och födelsedag

Idag har Olivia namnsdag och jag födelsedag. En helt vanlig måndag alltså :-) I lördags var mor och far här på eftermiddagen och vi firade både mig och Magnus lite grand med tårta och så. Johanna kom med världens bästa present till mig (eller egentligen hela familjen). Det var Johannas idé och Magnus hade fixat det – biljetter, en till oss var, till Gyllene Tiders återföreningsturné i sommar, den 26/7 på Elmiafältet i Jönköping (vi har ju flyttat då). Så himla roligt! Perfekt present.

Jag har ringt veterinären och ska dit med Snuttan om en stund. Vi får se vad hon får istället för tratten hon har.

Klickade på ”Låt Gud välja din bön” och den här blev det:

Förtrösta på Herren och gör det goda,
så får du bo i ditt land och leva trygg.
Ha din glädje i Herren,
han ger dig allt vad ditt hjärta begär.
Lägg ditt liv i Herrens hand.
Lita på honom, han kommer att handla.

Han skall låta din rätt lysa som gryningsljuset,
din rättvisa sak som middagssolen.
Var stilla inför Herren, vänta på honom.
Reta dig inte på den som har framgång!”

Psaltaren 37:3-7

Blessings

 

 


"Den gode herden"

Det är den här söndagens tema. TV-gudstjänsten är från Rydaholms frikyrka den här söndagen också. De börjar med att sjunga ”Min hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.” Mycket sång och musik blir det visst idag också. ”Tro på Jesus” sjunger de nu. Den brukade vi också sjunga ganska ofta ett tag. ”Ljus min framtid är när jag lever här innesluten helt i Jesu nåd.” Är orden i vers 3. Och refrängen: ”Tro på Jesus, Han som ditt bästa vill och vet. Tro på Jesus, Han bevarar dig i evighet.”

Bibelordet är från 1Petrusbrevet:

”Den som härdar ut i oförtjänta lidanden därför att han har Gud för ögonen, han gör något stort. Vad är det för berömvärt i att tåligt ta emot hugg och slag när ni har felat? Men om ni står ut med att misshandlas när ni har gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon. Det är vad ni har kallats till, ty också Kristus led, för er skull, och gav er ett exempel för att ni skall följa i hans fotspår. Han begick inte någon synd, och svek fanns inte i hans mun.Han svarade inte med skymford när han skymfades. Han svarade inte med hotelser när han fick lida. Han överlät sin sak åt honom som dömer rättvist. Våra synder bar han i sin egen kropp upp på träpålen, för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit botade. Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt tillbaka till era själars herde och vårdare.”

Lite roligt är det – de sjunger sånger som man (jag) känner igen, typ 70-80-talssånger. Nu är det ”Ovan där”. Se gärna gudstjänsten på svt play.

Jag mår sådär idag känner jag. Det är ju så, lite upp och lite ner. Lite hög puls idag, än så länge. Blir kanske bättre senare. Jag hade ju i tanken att ev. ta mig till gymmet imorgon bitti, men nu måste jag ringa veterinären, för Snuttan kommer åt sista delen av såret nästan nere vid benet, hon kommer åt med tratten så det skaver där och blir rött. Det är inte bra. Men veterinären sa att om det inte funkar med tratten så finns det bodies de kan ha, med hål för rumpan så den behöver inte tas av när hon ska gå på lådan, hi, hi. Så det blir nog att fixa det imorgon istället. Se’n ska jag ju till min terapeut igen på eftermiddagen.

Kram

 

 


"Been there - done that - not going back...."

Ja, ungefär så kände jag igår under och efter yogan. Det är säkert bra för många andra, men jag blev inte hooked. Lite tung i kroppen och träningsvärk i muskler jag inte visste jag hade, i alla fall inte har använt på ett tag. Men yogan var verkligen inget för mig. Nu är jag dock en erfarenhet rikare och fick ännu en push att ta mig till gymmet och träna det som jag kan, som jag vet hur man gör och koll på. Får se till att ta mig dit….

Gabriel blev snygg i blå tejp över magen och nu går han upprätt och är säkert snart helt återställd. Snuttan är också bättre och bättre för varje dag.

Idag står det på God want’s you to know on Facebook:

“On this day, God want’s you to know that life is full of possibilities. Don’t be discouraged by what seem like dead ends. Every moment in your life carries infinite possibilities, just waiting to be discovered. Like a vine finding its way even through the slightest openings in rock solid walls, so will you.”

Blessings

Works sometimes....

Annie Lennox - look

 

The Annie Lennox-look is back. Jag har blonderat håret igen så nu är det kort och ljust igen. Det kommer en bild så småningom. Vi ska ta en bild och skicka till Tranås, så den kanske behöver redigeras innan vi skickar den, he, he.

Idag fyller Magnus år - Happy Birthday!!!!!. Mor och far kommer hit en stund imorgon eftermiddag för att gratta oss, jag fyller ju på måndag.

Idag är det mulet, regntungt och tråkigt väder. Om en timme ska jag köra iväg till yogan. Gabriel är hemma idag också och i eftermiddag ska han få gå till Johan och bli tejpad med kinesiotape över magmusklerna. Det ska säkert hjälpa honom. Han är bättre nu och kan nästan gå upprätt, men det gör fortfarande ont.

Snuttan är på bättringsvägen också. Idag har hon själv gått ut till köket och ätit och druckit och hon har varit på lådan. Annars ligger hon i sin stol och där låg hon hela dagen igår. Det märks att hon har ont med tanke på hur hon rör sig. Hon har fått smärtstillande så det hjälper nog en del. Ja, det är inte lätt när både barn och djur är ”sjuka”, speciellt när man själv inte har så mycket energi. Tur att de är på bättringsvägen i alla fall.

Kram


Som om jag inte hade tillräckligt.....

Som om jag inte hade tillräckligt mycket inbokat den här veckan och Magnus som inte skulle vara hemma, så blir det naturligtvis mer. I tisdags kväll fick Gabriel jätteont i magen efter träningen och jag misstänkte en muskelsträckning eller bristning. Han fortsatte ha ont igår och kunde inte gå upprätt eller ligga raklång för det gjorde ont. Han fick vara hemma från skolan och jag fick tid hos doktorn igår em. Snuttan lämnade jag hos veterinären på morgonen för operation, de tog bort hela juvervävnaden på vänster sida så hon har ett långt operationssår och är rakad på vänster sida av magen. Hon är inte glad….. I alla fall gick jag till doktorn med Gabriel och han skickade oss till sus med ambulans för han kunde inte utesluta att det var blindtarmen som spökade. Så jag fick ringa mor och be henne och Johanna hämta Snuttan hos veterinären, nyopererad. Åka till sjukhuset med Gabriel för undersökning och prover – det visade ingenting utan troligen muskulärt…. Tog taxi hem igen efter ett antal timmar. Bilen kvar på vårdcentralen. Trötta och hungriga var vi. Jag var verkligen helt slut. Magnus packade sina saker och körde hem från Örebro, så han kom senare på kvällen, vilket är skönt idag då Gabriel fortfarande har riktigt ont och katten är groggy och har ont. Det känns lite lugnare när Magnus är hemma så vi kan dela på ansvaret.

Jag hade några tuffa morgontimmar igen. Relativt ok nu. Lite tyngre och ostadigare dock, men det är kanske inte så konstigt efter allt som hände igår och fortfarande är rätt jobbigt.

Jag var på Curakliniken imorse för ultraljud på buken och enligt läkaren där såg allting bra ut. Alla organen så ut som de skulle.

Imorgon ska jag prova på lättyoga. Det blir säkert bra.

Kram


Studiedag och frisyrbyte

Tidigt i morse körde Magnus iväg till Örebro för Frälsningsarméns ledardagar. Ikväll (tror jag) ska han lite mer officiellt bli återantagen som officer. Det blir säkert högtidligt.

Barnen har studiedag idag och Olivia och jag ska gå till frissan lite senare. Det är verkligen dags. Nå’n frisyr har jag ju inte haft på länge.

Solen skiner idag också, men det blåser lite mer än igår. Undrar när jag ska få till det där med att börja rensa ut grejor….. Det kommer väl, kanske…

Igår kväll såg vi ”Fantasterna” på TV4, tävlingsprogram i olika ämnen och igår var ämnet Star Wars och det var en tjej som vann, 50000 kr och titeln Sveriges största Star Wars -fantast. Gabriel kunde nästan alla frågorna och det kunde jag också. Det var vissa som var riktiga nörd-frågor och de kunde vi inte, men alla andra. Lite kul ändå ;-)

Snart dags för stavrunda igen.

Kram


Är våren verkligen på väg?

Solen skiner än så länge och det är plusgrader ute. Om en stund ska jag gå min stavrunda och hoppas på att det ska vara behagligt. SMHI ingav hopp om varmare väder och soligt framöver. Jag hoppas de har rätt.

Jag hoppas att det ska bli riktig vår och sommar i hälsan också. Är nog typ ur dalgången och går vidare.

Det känns som om jag behöver börja rensa ut en del av våra saker nu. Vi ska ha Loppis på kåren den 11/5 och då hoppas jag kunna sälja en del. Resten får åka till Myrorna och en del slängas.

Jag bokade ju om tiden hos Johan, så jag fick den här förmiddagen ”ledig” och det var väl ok. Resten av veckan är ju ganska uppbokad. Imorgon har barnen studiedag och jag och Olivia ska gå till frissan.

Igår gjorde jag färdigt deklarationen och ska skicka in den idag. Är det något fel lär väl Skatteverket höra av sig ;-)

Kram

Humor behövs ;-)

Påskens vittnen

Det är temat för den här söndagen och TV-gudstjänsten är från Rydaholms Frikyrka, och de har satt rubriken ”Möten på riktigt”. Inledningsvis sjöngs sången: ”Var glad för Kristus lever.” Mycket sång och musik verkar det bli.

Jag bokade om tiden hos Johan, efter funderande och konsulterande med Magnus och bokade den 18/4 istället. Det är visserligen bara 10 dagar senare men den veckan har jag inte så mycket annat inbokat, och Magnus ska inte resa någonstans. Veckan som kommer nu ska ju Magnus till Örebro på ledardagar tisdag till torsdag. På tisdag ska jag till frissan. På onsdag ska Snuttan opereras och jag ska igen på KBT. På torsdag är det dags för u-ljudsundersökning på buken och på fredag ska jag prova på yoga. Så det blir nog det bästa ändå att skjuta på behandlingen.

Delar med mig av några verser ur Psaltaren

”Herre, du är god, du förlåter, rik på kärlek till alla som åkallar dig.
Herre, lyssna till min bön, hör mig när jag ber.
I nödens stund ropar jag till dig, och du svarar mig.
Ty du är stor, du gör under, du ensam är Gud.
Visa mig, Herre, din väg, så att jag kan vandra i din sanning.”
(Psaltaren 86:5-11)

Och från Facebook och God want’s you to know:

Today we believe God want’s you to know that: “You are never alone."

"There is no place in Heaven or on Earth that is unreachable for God. Help and support are always available to you. All you need to do is ask for them.”

 Blessings

Never alone....

 


Lite krångligt....

Jag mailade till Johan igår (jag har ju bokat tid hos honom på måndag för smärt/skade- behandling) för jag är lite skraj eftersom förra gången jag fick en behandling fick jag ju en så’n reaktion efteråt med jättehög puls, skakade tänder osv. Skitäckligt. Det gick ju över när jag kommit hem och satt mig i soffan med en varm vetekudde över axlarna och en god kopp kaffe, men det sitter liksom kvar i minnet och jag skrev till honom att jag är lite skraj. Mest för att jag ville ha ett svar som typ sa: ”Du behöver inte vara orolig. Jag gör inget som du inte själv vill. Det ska säkert gå bra.” Men han svarade att jag skulle tänka över om jag verkligen vill ha behandlingen om jag är orolig, för det kanske inte blir bra så och kan trigga igång obehag. Skit också. Nu måste jag själv fatta beslutet igen om jag ska gå dit eller skjuta på det. Suck. Krångligt det blev. Nåja, jag får väl tänka en stund extra idag då.

I morse var jag med Gabriel hos frissan och fick honom klippt. Det behövdes verkligen. Han såg ut som ett troll i håret. Nu är han jättesnygg. Och på tisdag ska jag och Olivia gå till frissan och klippa oss. Vårtecken?

Snart dags för en stavpromenad i solen. Fint väder idag.

Blessings

 


Mjau

Vaknade i morse av ett ”mjau” precis bredvid mitt ansikte. Snuttan tyckte det var dags för mig att stiga upp, och det hade hon rätt i. Jag hade varit vaken men slumrat till lite igen. Hon är mysig på nätterna när hon ofta sover på mig. Det känns tryggt. Nästa vecka, på onsdag, ska hon opereras igen för sina knutor i juvervävnaden. Hoppas allt går bra. Då får hon ha tratten runt halsen igen. Suck.

Idag har jag varit hos min terapeut igen. Det är bra att få gå till henne och lufta känslor, tankar och ev. frustration. Hon har ju betalt för att vara andras ”soptunna” ;-) Och jag kan få feedback och idéer från henne.

Sedan skulle jag deklarera, vilket inte är alls kul. Jag avslutade ju mitt företag nu i januari, (det är helt fel tid i livet för mig att driva något sådant nu) jag är ju lika mycket kostrådgivare och livsstilscoach utan företaget. Så jag måste skriva i extra blanketter och så. Suck. Hatar sådant. Men jag tror det går bra nu. Så länge jag slipper göra om det fler gånger. Det har varit så bra de senaste åren då jag deklarerat på internet. Bara att trycka på tangenten och skriva in koden :-)

Nu är det dags att lägga mig och vila på spikmattan.

Kram

I really like this one <3

 


Snubbelstenar

Det är en del dalgång fortfarande. Det var lite bättre igår, som att vara ur gyttjan och på väg i alla fall, och idag är det sådär igen. Som om jag går vidare men snubblar på stenar som är i vägen hela tiden. Förhoppningsvis kan jag undvika dem framöver. Jag försöker ignorera de värsta symptomen och det går sådär…..

Igår var jag hos doktorn på Viktoria Vård & Hälsa för att få en remiss till ett ultraljud på buken och det fick jag. Jag ska visst själv ringa dit och boka tid. Jag har ju en del besvär från magen och tycker också att yrseln blir värre när magen är sämre, så jag vill få kontrollerat att organen ser ut som de ska och tarmarna rör sig som de ska osv. Trevlig läkare var det också. Fick taget blodprover också utan att behöva tjata om det, coolt….

Snart ska jag gå ut en runda med stavarna. Det är solsken och fint väder idag, hoppas på en skön runda.

Kram


Berg och dalar

Tydligen dags för en dalgång igen. Jobbig natt och morgon. Tungt sinnestillstånd och obehagskänslor i hela kroppen. Bättre efter jag kommit upp och igång. Det är inte orkaner och hagel i dalen men lite stormbyar och regnskurar emellanåt. Jag hoppas den inte blir så långvarig. Har ju varit på en bergstopp och mått relativt hyfsat ett tag.

Påsklovet är slut och barnen är tillbaka i skolan. Solen skiner och det ska bli 4 till 8 grader varmt uppåt dagen enligt SMHI. Kanske lite solsken och värme kan göra dagen bra. Jag låter det färgglada påskriset stå kvar till nästa helg :-)

Jag hittade igen den här bönen Ur Bönboken tradition och liv (Verbum 2003)

”Bara detta återstår för mig:
Att lita på ditt löfte tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp.
Du har uppfyllt natten med din närvaro, gjort min ångest till din ångest, min ensamhet till din ensamhet, mitt rop till ditt rop.
Jag tror det, inte för att det känns så, utan för att du har sagt det.”

Kram

 


Annandag Påsk

Visst är det väl bara i Sverige man firar Annandagar som helgdagar? ”Den uppståndne visar sig” är temat för dagens gudstjänster.

Magnus och barnen ska gå och bowla en stund idag och ikväll åker Edvin hem igen. Imorgon är det åter till vardagen då påsklovet är slut. Solen skiner idag och det var ganska skönt redan tidigare när jag tog en lite promenad. Det blir kanske vår snart trots allt. Det behövs nog snart en vårstädning/rensning. Måste ju rensa ändå innan vi ska flytta.

En bön ur psaltaren delar jag med mig idag:

”Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, svik mig aldrig!
Du som är trofast, rädda mig, lyssna på mig, skynda till min hjälp.
Var min klippa dit jag kan fly, borgen där jag finner räddning.
Ja, du är min klippa och min borg. Du ska leda och styra mig, ditt namn till ära.
Du ska lösa mig ur snaran de gillrat, du är min tillflykt.
Jag överlämnar mig i dina händer.
Du befriar mig, Herre, du sanne Gud.”

(Psaltaren 31:2-6)

Blessings

Celtic Cross
Årets färgglada påskris

RSS 2.0